TÀnk att en vanlig förkylning som gÄr över till en lunginflammation kan bli rent livshotande eller ett sÄr pÄ foten som inte lÀker och leder till icke botbar sepsis.
TyvÀrr blir verkligheten utan fungerande antibiotika alltmer sannolik för varje dag som gÄr, dÄ antibiotikaresistensen fortsÀtter att öka runt om i vÀrlden. SamhÀllet riskerar att slungas tillbaka hundra Är i tiden om antibiotikan fortsÀtter tappa fotfÀstet mot de farliga bakterierna.
Operationer, kejsarsnitt och cancerbehandlingar Àr idag inte alls sÄ farliga som de skulle vara om vi inte hade antibiotika. I ett samhÀlle utan antibiotika skulle vanliga operationer och behandlingar behöva avstÄs eftersom infektionsrisken skulle bli för hög utan möjlighet till effektiv behandling av infektioner. Den bekvÀmlighet och trygghet som kommer av banbrytande teknik skulle försÀmras avsevÀrt utan mirakelkuren antibiotika.
Trots att vÄrt moderna och, ur ett historiskt perspektiv, friska samhÀlle bygger pÄ fungerande medicin och vÄrd Àr det skrÀmmande lite som görs för att stoppa antibiotikaresistensen. RÀttare sagt anvÀnds antibiotika för mycket och för ofta. En antibiotikakur Àr till mÄngt och mycket en mirakelkur, men nÀr den anvÀnds för ofta och till fel saker ökar risken för resistens med allvarliga konsekvenser som följd.
Problemen med resistenta bakterier Àr sÀrskilt allvarlig i fattigare lÀnder dÀr tillgÄng till rent vatten Àr lÄg och den personliga hygienen blir lidande. Sverige Àr internationellt sett relativt skonade frÄn de vÀrsta konsekvenserna av resistensen Àn sÄ lÀnge. Vi har goda möjligheter att vÀrja oss frÄn de vÀrsta infektionerna, men kanske inte sÄ lÀnge till.
Under förra Äret vÀxte antibiotikaresistensen ocksÄ i Sverige - och vi anvÀnde mer antibiotika Àn tidigare, enligt FolkhÀlsomyndigheten och Statens veterinÀrmedicinska anstalt (SR, 28/6). Bara i Europa dör omkring 35 000 personer varje Är till följd av infektioner orsakade av resistenta bakterier. Fler riskerar och kommer att dö om inte resistensvÄgen stoppas.
För att förhindra den stundande pandemin krÀvs tre saker. För det första mÄste vi minska behovet av antibiotika, för det andra minska spridningen av resistenta bakterier och för det tredje börja anvÀnda preparaten pÄ ett förstÄndigt sÀtt.
Det var dÀrför glÀdjande att EU kommit överens om gemensamma mÄl för att minska anvÀndningen av antibiotika till Är 2030. AntibiotikaanvÀndningen hos mÀnniskor ska minska med 20 procent och minst 65 procent av den totala konsumtionen ska bestÄ av preparat som EU rekommenderar. Dessutom ska förekomsten av specifika resistenta bakterier pÄ exempelvis sjukhus minska.
MĂ„len Ă€r emellertid inte bindande, vilket tyvĂ€rr talar för att efterlevnaden i de lĂ€nder dĂ€r det behövs som mest â i Ăst- och Sydeuropa â kommer lĂ€mna en del i övrigt att önska. Ăverenskommelsen Ă€r dock ett viktigt steg pĂ„ vĂ€gen i rĂ€tt riktning.
LÄt oss ta ett kliv i kampen mot antibiotikaresistens och visa att vi tar ansvar för vÄr egen och kommande generationers hÀlsa. Genom gemensamma insatser, bÄde nationellt och internationellt, kan vi stoppa resistensvÄgen och bevara den kraftfulla effekten av antibiotika - i dag och i morgon.
Linnea Hylén Àr fristÄende centerskribent pÄ Liberala nyhetsbyrÄn .
NÀsta pandemi gÄr att förebygga idag
GÀstkrönika Linnea Hylén.
Foto: Privat
Detta Àr en ledarkrönika. Eskilstuna-Kuriren Àr en liberal tidning.