När Sverige och Finland öppnade upp för att gå med i Nato låg tonvikten på att man skulle göra det tillsammans. Nu, nästan ett år senare, är medlemskapet för Sveriges del ännu oklart och det är tydligt att det är hos Turkiets president Erdogan som beslutet ligger. När han nu ställer sig positiv till att låta Finland bli medlemmar är det dags för resterande Nato-medlemsländer att sluta upp bakom Sverige och sätta hårdare press på Turkiet.

Det är av yttersta vikt att Sverige går med i Nato tillsammans med Finland. Militärens underrättelse- och säkerhetstjänst Must konstaterade nyligen att säkerhetsläget är det allvarligaste på tiotals år och det militära hotet från Ryssland är påtagligt. På grund av kriget i Ukraina har Ryssland idag begränsade resurser i Sveriges närområde men Putin kommer också troligtvis kunna dra lärdomar av kriget i Ukraina och förstärka den militära närvaron här när man bedömer att det är möjligt. Sverige behöver bli medlemmar i Nato för att möta det växande hotet från öst.

Att Sverige tack vare ansökan om Natomedlemskap fått ett antal säkerhetsgarantier har gjort oss säkrare och det är bra. Men processen har blivit allt för utdragen och det framstår allt mer som att den svenska regeringen har lagt sig platt för Turkiet – utan att få något tillbaka. När Turkiet nu öppnar för att släppa fram Finland, men inte Sverige, och Finland kan tänka sig att gå före är det läge för de andra Natoländerna att öka påtryckningarna mot Turkiet. Problemet är inte bara att den svenska regeringen verkar ha valt strategin att smöra för Turkiet, utan att övriga medlemsländer låtit Erdoğan hållas.

Sveriges Nato-ansökan har därför istället för att vara en process för att bli medlem i en säkerhetsallians, där det finns fördelar för Nato att stärka sig i norra Europa, blivit ett redskap för Turkiet för att uppnå inrikes- och utrikespolitiska mål. Men Nato är större än Turkiet och hela alliansen har att vinna på att Sverige och Finland går med tillsammans.

USA har varit tydliga med att det är viktigt att både Sverige och Finland blir medlemmar, gärna snabbt. Där svenska regeringen väljer att uttrycka sig diplomatiskt är det istället amerikanska toppolitiker, som utrikesminister Antony Blinken som talar klarspråk. Turkiets utrikesminister Mevlüt Cavusoglu säger att alla parter i Nato måste övertyga framförallt Sverige om att vidta fler åtgärder för att möta Turkiets oro och få landets stöd. Sverige under Ulf Kristerssons ledning har visat sig väldigt benägna att visa för Turkiet att man tar deras oro på allvar – något som Turkiet såklart har utnyttjat till sin fördel. Men frågan handlar inte bara om att låta Turkiet bestämma utan också för alla andra medlemsländer att visa att ett land inte kan styra villkoren på det sätt som Turkiet har gjort. Att låta Turkiet vara en opålitlig allierad underminerar övriga medlemsländers ledarskap. Nu är tiden för USA att leda in Sverige och Finland i Nato – tillsammans.

Elin Larsson är fristående centerskribent på Liberala nyhetsbyrån