Skolminister Lotta Edholm (L) vill utreda ”hjälpklasser” för ”elever som har ett väldigt starkt normbrytande beteende.
Gästkrönikör
Det är konstigt att det tagit så lång tid. Decenniers kamp mot stöket i skolan har resulterat i stickspår som när och hur de stökiga eleverna kan avvisas från klassrummet. Först 2025 kommer Liberalerna på den självklara idén att aldrig släppa in dem från första början. 1970-talsfenomenet ”obs-klasser” ska utredas för en tänkbar comeback.
Vissa reagerar intuitivt med ”bra, nu blir det ordning och reda”. Andra tänker, lika intuitivt, att det inte går att gömma undan problemen, att de som väl hamnat i obs-klassen aldrig kommer därifrån och får en sämre skolgång. I det här fallet har de senare rätt.
Obs-barnen på 1970-talet var stigmatiserade. Alla visste vilka de var och att man skulle hålla sig undan dem på skolgården. De var och förblev ohängda slynglar och levererade som sådana. Bäst hölls de i schack av en lärare där bicepsmåttet var viktigare än pedagogiken, som bokstavligen kunde ta dem i nackskinnet och föra tillbaka dem till ”buren”.
Obs-klasser bör alltså inte återinföras och det är det väl ingen som har tänkt heller. Skolminister Lotta Edholm (L) vill utreda ”hjälpklasser” för ”elever som har ett väldigt starkt normbrytande beteende som stör på sådant sätt att det förstör både för klasskompisarna och lärarna”, som hon uttrycker det i SR Ekot (23/2).
Förutsättningen är att det ska vara små klasser med utbildade speciallärare. Målet ska givetvis vara att de får den hjälp som behövs, att de i bästa fall kan återgå till sin klass eller åtminstone få fullständiga betyg och gymnasiebehörighet. Om detta misslyckas, och det kommer i vissa fall att ske, så har i stället ett 20-tal klasskompisar fått en bättre utbildning i en lugnare miljö.
Även de lugna eleverna har enligt skollagen rätt att utvecklas så långt som möjligt.
Hanteringen av skolstök är en fråga om perspektiv. De lugna barnen har ofta blivit förlorare. Kanske anses de klara sig ändå, trots huvudvärk efter många dagar med kaos, spring och skrik. Och det kanske fungerar hjälpligt med lite stöd från hemmet. Men även dessa barn har enligt skollagen rätt att utvecklas så långt som möjligt.
”Stigmatiseringsmotståndarna”, som alltså har de stökigas perspektiv, kommer att ta plats i den här utredningen också. ”Det är av stor betydelse för lågpresterande elever att lära sig tillsammans med mer högpresterande elever”, säger Anna Olskog, ordförande i Sveriges Lärare till Ekot. Vilket de förstås kommer att fortsätta utnyttja – om de sitter på sin plats och räcker upp handen när de vill säga något.
Skolministern måste sätta stopp för det här skiftet av perspektiv. Men hon ska förstås under inga omständigheter återinföra obs-klasserna.
Johan Rudström är ledarskribent på Upsala Nya Tidning (lib). Texten har tidigare publicerats där
