Uppsala kommuns näringslivsråd, med Stefan Hanna (UP) som ordförande, består av tolv företagare. I ett första förslag på företagare i rådet var endast två kvinnor. Hanna fick backa efter kritik – och nu har ett nytt förslag med sex kvinnor presenterats.

Mycket tyder på att man i den första vändan inte hade lagt så mycket kraft på att söka bäst lämpade företagare till näringslivsrådet. Näringslivsorganisationerna klagade på processen. Det var därför helt rätt att backa bandet. Om näringslivsrådet inte ska bli ännu ett meningslöst politiskt jippo behövs förankring och dialog. 

Men är häften kvinnor och hälften män lika med "jämställt"? Det låter så på Liberalernas kommunalråd Jennie Claesson. "Med den här laguppställningen är nu näringslivsrådet jämställt, som sig bör i en kommun som vill vara den mest jämställda kommunen", säger oppositionsrådet till UNT. 

Om man sätter likhetstecken mellan 50-50 och jämställdhet ligger kvotering nära till hands. Då blir siffran det viktiga. I stället för fokus på kompetens blir vi utbytbara bärare av ytliga egenskaper. Den sortens identitetspolitik borde liberala politiker passa sig för. 

Det går mycket väl att applådera den nya sammansättningen av näringslivsrådet genom att framhålla en bättre tillvaratagen kompetens. De kvinnliga företagarna i rådet ska väl trots allt bidra med sitt kunnande, inte sitta med som prydnad.

Som kvinna, med invandrarbakgrund dessutom, har jag utvecklat en allergi mot att reduceras till dekoration. 

I förra veckan, på kvinnodagen, fick jag ett nyhetsbrev från arrangörerna av politikerveckan på Gotland. Där stod det att evenemangen under Almedalsveckan "blivit mer jämställda när det kommer till paneldeltagare" samt att "det är vi stolta över!" 

Min erfarenhet av det ytliga sättet att se på jämställdhet är att arrangörer numera ringer och "kräver" att man ska tacka ja till seminarier under politikerveckan. Som en man, universitetsanställd, gastade i telefon häromåret när jag sa att jag var fel person för att diskutera ämnet för ett seminarium: "Vi kan väl inte bara ha vita gubbar på scen!"

Ser man si och så många av "rätt sort" som det ultimata beviset på jämställdhet och mångfald är det där man hamnar.

Diskriminering, förlegade normer och strukturer ska bekämpas. Men det görs inte av att ytterligare reducera kvinnor till något så irrelevant som kön. Lyft i stället fram vad personer – som framgångsrika företagare – kan, gör och bidrar med.

Sakine Madon är politisk chefredaktör på Upsala Nya Tidning (lib). Texten är tidigare publicerad där