Att medborgarna i ett land ska ha en trygg plats dÀr de kan Àta, sova och sköta sin hygien bör vara en frÄga som alltid har högsta prioritet för bÄde regering och kommuner. Men de senaste 50 Ären har bostadsbristen varit ett av Sveriges största problem. Inte minst för de unga vuxna som befinner sig i början av sitt arbetsliv.
âUng vuxenâ Ă€r ett luddigt begrepp, men nĂ€r HyresgĂ€stföreningen presenterade rapporten Unga vuxnas boende (2023) var definitionen 20â 27 Ă„r. Var fjĂ€rde person som svarade pĂ„ undersökningen drömde om att bo i en villa eller ett radhus. En lika stor andel ville helst bo i hyresrĂ€tt. En tredjedel ville bo i bostadsrĂ€tt. Resten ville bo pĂ„ andra sĂ€tt.
Regeringens fÀrska förslag om att höja bolÄnetaket till 90 procent gör varken frÄn eller till för den som vill bo i villa pÄ en liten ort eller i hyresrÀtt. Det Àr dessutom bara tolv Är sedan den senaste moderatledda regeringen skapade just bolÄnetaket, en reglering dÀr de banker som erbjuder sina kunder att ta bolÄn bara fÄr lÄna upp till 85 procent av bostadens vÀrde.
Tanken Àr att ett höjt bolÄnetak ska göra det enklare för unga vuxna att komma in pÄ bostadsmarknaden och minska antalet privatlÄn. Men enligt statistik frÄn Statiska centralbyrÄn Àr det inte bolÄnetaket som ökat skuldsÀttning kopplat till privatlÄn. Det Àr amorteringskraven som infördes av den S-ledda regeringen 2016 och 2018.
Politikernas fokus pĂ„ unga vuxnas boendesituation verkar bygga pĂ„ en, antagligen omedveten, tanke om att alla ungdomars högsta dröm Ă€r att bo i en bostadsrĂ€tt innanför tullarna i Stockholm. Men det finns mĂ„nga unga vuxna som vill bo kvar i Flen, Falun eller Ărnsköldsvik. Och det finns unga vuxna som vill bo i hyresrĂ€tt.
De som vÀljer att bo kvar i kommunen dÀr de vÀxte upp och börjar arbeta direkt efter studenten Àr en av de viktigaste grupper vi har i dagens Sverige. MÄnga av dem blir smÄföretagare, och bidrar till kommunernas tillvÀxt och attraktionskraft. Deras blotta nÀrvaro i kommunen skapar jobb eftersom deras barn behöver barnomsorg, deras bilar behöver service och de behöver handla mat. Dessutom har de en djupt rotad lokalkÀnnedom som gör dem lÀmpade att engagera sig i lokalpolitik, föreningsliv och det lokala civilsamhÀllet.
Det de omkring 250 000 unga vuxna som bor utanför storstadsomrÄdena behöver Àr framför allt reformerat strandskydd, enklare byggregler och mer flexibla lÄnevillkor. Inte ett höjt bolÄnetak. Bankerna mÄste ocksÄ ÄterfÄ mandatet att skapa individuella amorteringsplaner.
Det handlar inte om att uppmuntra till överbelÄning, utan om att kunna erbjuda individuella lÄnelösningar vilket i sin tur bidrar till större förhandlingsmöjligheter för lÄntagaren. Dessa ungdomar fÄr helt enkelt hÄlla tummarna inför slutet av februari nÀr en eventuell förÀndring av amorteringskravet presenteras.
Johanna Högström Schreiber Àr fristÄende liberal skribent pÄ Liberala NyhetsbyrÄn