Det är tillåtet för Sveriges kommuner att låta ukrainska flyktingar läsa Svenska för invandrare, SFI. De 39 kommuner som gör det i dag begår inget lagbrott. Det är innebörden av regeringens besked den 27/3.
Det är viktigt. Men det är i princip allt. Den som väntade på en kraftfull förbättring av de ukrainska flyktingarnas villkor fick vänta förgäves. Integrationsminister Johan Pehrson (L) och utbildningsminister Mats Persson (L) framställde sitt förslag som en betydande satsning. Så är det inte.
För det första blir studier på SFI fortsatt en möjlighet för de kommuner som vill införa det, inte en rättighet för flyktingarna. För det andra avsätter regeringen alldeles för lite pengar.
Det räcker att titta på siffrorna. Extraanslaget till SFI för ukrainare blir i vårbudgeten 100 miljoner kronor. Det gäller ett halvår, för ett helår blir det dubbla. Kostnaden för en heltidsstuderande i SFI är enligt Skolverket 58 100 kronor (2021). De statliga pengarna räcker alltså till mellan 3 000 och 4 000 heltidsstuderande per år. Enligt utbildningsministern finns det i dag omkring 30 000 vuxna ukrainska flyktingar i Sverige.
Man kan även se det på ett annat sätt: Under 2021 läste 133 000 personer på SFI. Den totala kostnaden låg på 3,5 miljarder kronor. Den ukrainska målgruppen på 30 000 personer tillförs 200 miljoner.
Hur det går ihop med Johan Pehrsons påstående på pressträffen, att de statliga pengarna ger kommunerna ”full kostnadstäckning” är svårt att förstå. Eller Mats Perssons utläggning att regeringens ”samlade bedömning är att alla de som vill ta del av den här utbildningen kommer att ta del av den här utbildningen”?
Det går givetvis inte ihop. Så vad är detta? Av allt att döma en dålig kompromiss mellan de motstridiga intressen som regeringskoalitionen själv har skapat. Svältvillkoren för ukrainarna rådde även under den förra regeringen, men Tidöpartiernas ”paradigmskifte” i flyktingpolitiken försvårar förändring.
Det överskuggande målet i den nuvarande politiken är att göra Sverige så oattraktivt som möjligt för skyddsbehövande. Ukrainare ska välja bort Sverige till förmån för länder som har mer generösa villkor. En hel del av dem som kom hit under den fullskaliga ryska invasionens början har redan åkt vidare till platser där förutsättningarna för ett välfungerande liv är bättre.
Samtidigt inser regeringen att det inte ser bra ut. Ju längre tid som går desto svårare blir det att förklara för allmänheten varför ukrainare inte får rimliga villkor för svenskstudier. Eller varför de tvingas leva på en dagersättning på högst 71 kronor. Denna behandling är särskilt anmärkningsvärd ställd mot Ukrainapolitiken i övrigt. Hur kan man säga att man stödjer Ukraina om man behandlar utsatta ukrainare som skräp?
Kompromissen blir nu att regeringen markerar någon sorts handling om svenskstudierna samtidigt som den dumpar hela frågan i kommunpolitikernas knä. De pengar som regeringen och SD anslår ger inte så mycket SFI-studier, men de kan två sina händer. Om regeringskoalitionen hade menat allvar hade den gjort SFI till en rättighet för ukrainska flyktingar och avsatt så mycket medel som behövs. Det är fortfarande möjligt.
Alex Voronov är fristående liberal skribent på Liberala nyhetsbyrån och tidigare politisk redaktör på tidningen