Tidigare i höstas förväntades julen 2023 bli som hämtad ur Dickens klassiker En julsaga. De senaste årens alla negativa nyheter såg ut att följas av en djup lågkonjunktur. De svagaste grupperna skulle varken ha råd med julklapparna eller den dyra julmaten. Men även familjer som haft god eller mycket god ekonomi i decennier skulle kunna dras med nedåt till en ny verklighet.
Därför är julveckans rubriker lika välkomna som kanske förvånande: ”Inflationen faller”, ”kronans revansch”, ”hushållen tror på ljusare tider” och ”stabiliserad bostadsmarknad” är ett axplock. ”Inför 2024 går flera saker i rätt riktning och andra halvåret kommer det att synas i plånboken”, säger privatekonomen Americo Fernandez till TV4 (18/12). ”Pensionerna lyfter”, meddelar Dagens Industri (19/12) för att understryka att det inte bara gäller dem som jobbar.
De gängse undersökningarna om julhandeln visar på en minskning, men en svag sådan. Svensk Handels rapport om julklappshandeln (19/12) visar en prognos på 21,5 miljarder kronor, en halv miljard mindre än i fjol. Det stämmer väl med hur mycket svenskarna själva uppgett att de tänker handla för, det vill säga något mindre än 2022.
En viss återhållsamhet var vad alla önskade sig. Med ”alla” avses i första hand Riksbanken och regeringen, som velat bekämpa inflationen hårt, men inte så hårt att resultatet blev fallande tillväxt och kraftigt ökad arbetslöshet. Men det borde verkligen gälla alla. Återhållsamhet är sunt ibland, en ständigt galopperande konsumtion är det inte. För att summera: försäljare av klappar, skinka och lax kan andas ut, stuguthyrare i Åre kan det inte.
De svepande rubrikerna om medelklassen och pensionärerna täcker inte in alla. Organisationer som Rädda Barnen, Majblomman och Stadsmissionen rapporterar om en ökad efterfrågan på matpaket och kanske en julklapp till barnen. Ett dystert rekord är att Stadsmissionen enbart i Göteborg i år godkänt 1 300 ansökningar om hjälp med julklappar (Sveriges Radio 15/12).
Självklart är det svårt för familjer som lever på marginalen när matpriserna stigit kraftigt under 18 månader, elpriserna och hyran likaså. Ensamstående med barn, som har låglöneyrken eller jobbar deltid, är en ganska stor grupp. Politikens hjälp är ett extra bostadsbidrag som förlängts till 30 juni 2024.
Det lindrar men den verkliga hjälpen skulle kanske vara ett nytt jobb eller två ansvarstagande föräldrar och det finns ofta inte nära till hands. Andra som fallit mellan stolarna önskar sig fria från sjukdom eller missbruk. En Dickenssaga går genom Sverige även julen 2023 – en osynlig grupp som tar mycket lätt på löftena om en ljusning andra halvåret 2024.
Johan Rudström är ledarskribent på Upsala Nya Tidning (lib). Texten är tidigare publicerad där