Nyheten att regeringen vill korta tidsperioden för universitetens styrelser, och se över kriterierna för vilken kompetens och erfarenhet som ska finnas i styrelserna, har väckt irritation. Försöker regeringen och utbildningsminister Mats Persson (L) peta bort personer i universitetens styrelser? Har Sverigedemokraterna haft ett finger med i spelet?

Dagens Arenas ledarskribent Lisa Pelling hade snabbt sin bild klar: "Ni ser mönstret, va?", frågade hon på Twitter, och slog fast att det handlar om "utrensningar i universitetens styrelser". Hon nämnde även att Skolverkets generaldirektör ska få sluta, och ökad kontroll över statsbidrag till folkbildning. "Det är Jimmie Åkessons regering som Ulf Kristersson leder", påstod Pelling. 

Men att generaldirektörer får sluta när deras förordnanden går ut är varken nytt eller märkligt. Och frågan om ökad kontroll över bidragsutbetalningar har varit på tapeten i flera år. 

Regeringens besked om universitetens styrelser väcker dock befogade frågor. 

Utbildningsminister Mats Persson har i dagarna upprepat att syftet är att få in ny kompetens i styrelserna med anledning av det säkerhetspolitiska läget. Här finns tveklöst ett problem. Säpo och Must har varnat för infiltration. Nyligen kunde vi läsa att man på till exempel Uppsala universitet gör en säkerhetsskyddsanalys av universitetets forskning (UNT, 3/3).

På UNT:s debattsida skrev Shirin Ahlbäck Öberg, professor i statskunskap vid Uppsala universitet, ett starkt kritiskt inlägg mot det nya regeringsbeslutet om styrelserna. Hon medger att det kan finnas "skäl att få universitets- och högskoleledningar mer alerta vad gäller hot från exempelvis Kina och Ryssland", men ifrågasätter att det skulle ske genom styrelsernas sammansättning.

Regeringens agerande "väcker dessvärre misstanken att den 'säkerhetspolitiska förståelsen' är ett svepskäl och att det egentligen handlar om en strid om vilka som ska sitta i dessa styrelser", skriver Ahlbäck Öberg (UNT, 29/4).

Sanna Wolk, förbundsordförande för Sveriges universitetslärare och forskare, hävdade nyligen att det "skapas ett system där politiska kommissarier ska tillsättas för att säkerställa om ’rätt’ åsikter eller forskare från ’rätt’ länder ska finnas i Sverige”. 

Andra har dragit paralleller till Ungern, och likt Lisa Pelling tolkat det som en anpassning till Sverigedemokraterna.  

Så jag ställer frågan till utbildningsministern. Har Sverigedemokraterna haft med beslutet att göra? 

Mats Perssons svar: "Nej. Beslutet har fattats av regeringen." 

I ett nytt säkerhetspolitiskt läge inte finns "tid för naivitet", och lärosätenas styrelseledamöter behöver ha en "säkerhetspolitisk förståelse i den nya tid vi nu lever i", uttrycker Persson det. Ministern understryker att regeringen värnar den akademiska friheten: ”Om vi hamnar i ett läge där Kina infiltrerar och får ökad makt på våra lärosäten så riskerar det att urgröpa den akademiska friheten. Det är en anledning till att vi vill göra den översyn som nu kommer ske".

Att politiska motståndare ropar "Jimmie Åkessons regering" och ”Ungern” är inte så mycket för Persson att fästa vikt vid. Men utbildningsministern har onekligen ett problem om regeringens politik – av verksamma på universitet och högskolor – tolkas som politisk klåfingrighet. 

Om det inte är fel på politiken, har åtminstone dialogen viss förbättringspotential.

Sakine Madon är politisk chefredaktör på Upsala Nya Tidning (lib). Texten har tidigare publicerats där