Skattereform lika viktig nu som för tre år sedan

Gästkrönika 18 november 2022 05:56
Detta är en ledarkrönika. Eskilstuna-Kuriren är en liberal tidning.

Det har gått drygt 30 år sedan det som kom att kallas århundradets skattereform genomfördes. Ett enklare och mer överskådligt skattesystem skulle skapas. De högsta marginalskatterna skulle bort och systemets legitimitet öka. Ingen skulle betala mer än 50 procent i inkomstskatt, men genom att bredda skattebaserna skulle inte skatteintäkterna minska.

För att vara århundradets skattereform blev den förvånansvärt kortlivad. Marginalskatterna har höjts och det som var tänkt att vara transparent och enkelt har blivit oöverskådligt och svårbegripligt.

 

Behovet av en ny övergripande skattereform är stort. Men den som letar efter skrivningar om en skattereform i Tidöavtalet gör det förgäves. Det finns goda intentioner på området – konkurrenskraftig bolagsskatt, ökade incitament att gå från bidrag till arbete, sänkt inkomstskatt – men helhetsgreppet från Januariavtalet saknas.

Här finns ingen punkt som tydligt slår fast att ”en omfattande skattereform genomförs”, som det skrevs i överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centern och Liberalerna. Men behovet av en övergripande skattereform är lika stort nu som för tre år sedan. Sedan dess har det lappats och lagats ytterligare i finanspolitiken.

Liberalerna driver sedan tidigare frågan och den borde intressera även Moderaterna och Kristdemokraterna – och sannolikt kunna passera Sverigedemokraterna utan större protester. L bör därför, om partiet inte redan gjort det, ställa krav på att den utredning som aldrig blev av under den förra mandatperioden nu genomförs.

 

Målet med en ny skattereform borde, precis som vid (förra) århundradets skattereform, vara att skapa en överskådlig och lättbegriplig skattelagstiftning. För att uppmuntra arbete och företagande bör marginalskatten sänkas och skatten på kapitalinkomster ses över. Den statliga inkomstskatten bör sänkas eller helt tas bort, samtidigt som jobbskatteavdraget förändras. Det skulle dock kunna innebära ett avsteg från Tidöavtalets intentioner att ytterligare sänka skatten för låg- och medelinkomsttagare.

 

För att finansiera detta måste skattebaserna breddas. Ett sänkt grundavdrag är ett sätt. Men även avskaffade avdrag kan bidra. Ett tredje sätt är en möjlig fastighetsskatt.

Stödet för en sådan reform är sannolikt större än vad den var hos Januariavtalets partier. Centern bör också ges en chans att påverka och stödja en sådan reform. Och Socialdemokraterna om de vill. För även om det finns mycket som oppositionen skulle kunna angripa här, råder egentligen ingen större tvekan om vad som behöver göras – och att det behöver göras.

 

Karl Rydå är ledarskribent på Upsala Nya Tidning, där texten tidigare varit publicerad.


 
 
 
 
 
 
Ämnen du kan följa