Att staten ska förÀndra vad kunderna betalar för sin stÀdhjÀlp, eller överlag frÀmja viss konsumtion Àr i alla delar en sÀmre lösning Àn att hantera grundproblemet.
GÀstkrönika
Kanske Àr det rÀdslan för villaÀgarna som bygger trall med rot-avdrag? Kanske Àr det omsorgen om de Àldre, vars stÀdtjÀnster i hemmet kompletterar och ibland ersÀtter hemtjÀnst? Kanske Àr det smÄbarnsfamiljerna mitt i livet som orkar jobba lite mer om skötseln av hemmet kan delegeras till en rut-dopad stÀdfirma?
NÄgot, eller nÄgra, mÄste det i alla fall vara som gör att regering efter regering hÄller fast vid subventionerna av bygg- och stÀdfirmornas tjÀnster. FastÀn det numer Àr kÀnt att rot- och rut-avdragen bara till viss del har gjort svarta branscher vita och att det Àr bÀttre med ett förutsÀgbart och neutralt skattesystem Àn ett lapptÀcke som gynnar viss konsumtion framför annan.
Ett av de primÀra syftena med införandet av rot- och rut-avdragen i samband med finanskrisen 2008 var att motverka svartjobb. Ett annat motiv för reformerna var tanken om specialisering som ett medel för att öka effektiviteten i samhÀllet: Om individerna gör det de Àr bÀst pÄ i stÀllet för att Àgna tid Ät att mÄla vÀggar och stÀda hemmet, kommer tillvÀxten öka och staten fÄ mer skatteintÀkter.
För ett Är sedan presenterade Riksrevisionen sin granskning av rot-avdragets utformning med anledning av dessa syften. Riksrevisionen gjorde bedömningen att rotavdraget förvisso har haft betydelse för att minska efterfrÄgan pÄ svarta hantverkartjÀnster, samtidigt som det fortsatt finns tydliga tecken pÄ att anvÀndningen av svarta löner och annan typ av brottslighet har ökat i byggindustrin. Och alltför fÄ verkar Àgna den tid de tjÀnar pÄ att delegera renoveringsarbetet till att öka sitt eget förvÀrvsarbete.
Granskningsmyndighetens övergripande slutsats var dÀrför att rot-avdraget kostar mer Àn det smakar.
Med sin nuvarande utformning skapar det inte tillrÀckligt stora skatteintÀkter genom minskat svartarbete och ökat arbetsutbud för att motivera statens höga kostnader för rot-avdraget.
Regeringens svar? En ökning av rot- och rut-avdragen för innevarande Är och separata tak för avdragen. Dessa separata tak kommer att bestÄ under Är 2025.
Med sin nuvarande utformning skapar det inte tillrÀckligt stora skatteintÀkter genom minskat svartarbete och ökat arbetsutbud för att motivera statens höga kostnader för rot-avdraget.
Det egentliga problemet som rot, rut, gröna avdrag för laddboxar och solceller, det halva dussinet jobbskatteavdrag, reseavdrag och annat som partier frĂ„n höger till vĂ€nster frĂ„n tid till annan skissar fram Ă€r att Sverige har för höga marginalskatter, vilka i sin tur tvingar fram sĂ€rlösningar. Dessa sĂ€rlösningar har en sĂ€llsynt förmĂ„ga att trĂ€ffa bara en viss del av befolkningen â inte sĂ€llan villaĂ€garna, vilka allt som oftast Ă€r medborgare som klarar sig ganska gott Ă€ndĂ„.
Att staten ska förÀndra vad kunderna betalar för sin stÀdhjÀlp, eller överlag frÀmja viss konsumtion (sÄsom den sanslösa ovanan somliga svenskar skaffat sig att byta ut fullt fungerande kök varje decennium) Àr i alla delar en sÀmre lösning Àn att hantera grundproblemet.
Ett slopat rot- och rut-avdrag jÀmte slopade jobbskatteavdrag skulle kunna motivera och finansiera ett rejÀlt höjt grundavdrag. Detta skulle innebÀra att en del av arbetsinkomsterna helt skulle undantas frÄn beskattning. Personer i lÄglöneyrken skulle dÄ betala mycket lite eller inget alls i inkomstskatt. Med lÀgre skatt pÄ arbete skulle incitamenten till svartarbete minska, samtidigt som den som förvÀrvsarbetar vore fri att konsumera vad den ville för sina pengar.
Hör och hĂ€pna skulle en sĂ„dan lösning ocksĂ„ gĂ€lla alla â Ă€ven de som hyr sitt boende.
Karin KÀllström Àr fristÄende centerpartistisk skribent pÄ Liberala NyhetsbyrÄn