I mitten av februari gick kreditupplysningsbolaget UC ut med en uppmaning om fler politiska åtgärder för att stoppa ungas ökade skuldsättning. Under 2020 fördubblades nästan antalet ungdomar mellan 18 och 30 år som ansökte om skuldsanering hos Kronofogden.
Totalt sett var det knappt 5 000 unga som ansökte om skuldsanering under fjolåret. Det är en dramatisk ökning, som UC menar beror på de konsumtionslån som kan tas utan säkerhet.
Boven i dramat är snabblånen med höga räntor. Pengarna är bara ett sms bort. Men de bittra konsekvenserna kan bli ödesdigra för de ungdomar som inte hinner betala av lånen innan räntorna sticker iväg. Ett litet lån här, och ett till lån där. Det blir efter ett tag stora summor.
Den ideella organisationen Sveriges Konsumenter (SK) arbetar för ett stärkt konsumentskydd. Ett av huvudmålen är att motverka överskuldsättning. Jan Bertoft, generalsekreterare för SK, menar (i DN 3/2) att en strängare marknadsföringslagstiftning måste till för att stoppa den aggressiva reklam som medvetet riktas mot utsatta grupper.
Den ökade skuldsättningen låg även till grund för Kristdemokraternas förslag att, efter finländsk modell, totalförbjuda utbetalningar av snabblån nattetid. I praktiken skulle det innebära att även om en person ansöker om snabblån under en blöt utekväll så skulle pengarna inte kunna betalas ut förrän dagen efter.
Det säger sig självt att den som känner sig nödgad att ta ett snabblån redan är ekonomiskt utsatt. Snabblån med skyhöga räntor är endast en sista utväg för den som saknar andra medel för att finansiera sin troligtvis redan ohållbara livsstil. Snabblånen bör dock också sättas i relation till det närliggande problemet: spelmissbruk.
Folkhälsomyndigheten understryker sambandet mellan spelberoende och ekonomisk utsatthet. Det visar sig inte minst i det faktum att sannolikheten att ta ett snabblån ökar ju svårare spelproblem en person har. Snabblånen blir olyckligtvis en livlina för det förödande missbruket, som inte enbart riskerar ödelägga det egna utan även anhörigas liv.
Frågor om svenskars, och inte minst ungas, skuldsättning bör inte ses som ett problem relaterat enbart till konsumtion, utan även till spelmissbruk. Snabblån och spelberoende är två sidor av samma mynt. För att komma till bukt med den ena sidan måste den andra också tas in i beräkningen.
När socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) talar sig varm för ökade begränsningar av spelreklam bör han hädanefter även försöka stänga av lånekranen till det farliga spelandet.
Snabblånen är troligen den farligaste boven i dramat. Lån utan säkerhet möjliggör spelandet, trots att de ekonomiska medlen tagit slut för länge sedan. Fler begränsningar från lagstiftarens sida kan rädda fler unga från en livslång skuldsättning och missbruk. Det är hög tid att sätta hårt mot hårt mot snabblånen.
Linnea Hylén är fristående skribent.