Sova bör man annars dör man

Gästkrönika 3 februari 2024 05:04
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Alla vet att vi måste sova för att kunna fungera. Ändå har vi en sömnbristepidemi som får förvånansvärt lite politisk uppmärksamhet med tanke på samhällskostnaderna. 

Världshälsoorganisationen WHO beskriver sömnbrist som ett globalt hälsoproblem. Hälften av alla människor i den industrialiserade världen sover varje vecka mindre än vad de behöver. Skärmtid och tillgång till film dygnet runt, via plattformar som Netflix och HBO, gör det svårare än förr att släcka lampan.

Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv borde sömn prioriteras i folkhälsoarbetet. Sömnunderskott ökar vårdbehovet i form av diabetes, depression, hjärt-kärlsjukdom och en rad andra åkommor. Det innebär också en ökad risk att dö i förtid. 

När vi är riktigt sömniga fungerar vi lika dåligt som under alkoholpåverkan. Tröttheten leder till minskad effektivitet på arbetsplatser, konflikter, sämre studieresultat och fler trafikolyckor. Sömnighet orsakar faktiskt lika många olyckor på vägarna som alkohol, enligt forskning från Karolinska institutet.

Hundratals mil med viltstängsel har bekostats längs med de svenska vägarna för att förhindra kollisioner mellan fordon och djur. Hur många kronor har lagts på att upplysa förare att inte sätta sig trötta bakom ratten?

Vi har alla ett ansvar för att sluta scrolla och komma i säng, men samtidigt måste samhället bli mer tillmötesgående för att främja bättre sömnhygien. 

Växande ungdomar är särskilt sårbara för sömnunderskott. 

För lite sömn kan kopplas till ökad risk för depression och självmordstankar bland högstadieelever visar en färsk studie genomförd vid Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP). Studien rekommenderar att elever från årskurs sju och uppåt inte börjar skolan tidigare än klockan nio på morgonen. 

Det finns internationellt forskningsstöd för att en senare skolstart på dagen gör att tonåringar sover mer vilket har positiva effekter på skolprestation och mående.

En god sömnhälsa kan också bidra till läkning och förebygga sjukdomar. Att skaffa sig bättre sömnvanor på egen hand är emellertid inte alltid lätt. Särskilt svårt är det för den som redan lider av psykisk ohälsa.

Därför borde sömn skrivas ut på recept inom hälso- och sjukvården till patienter, precis som motion. Sedan många år finns modellen Fysisk aktivitet på recept (FaR) som används i alla regioner i riket. FaR är ett verktyg för hälsofrämjande och varaktiga beteendeförändring.

Kartläggning av motionsvanor, rådgivande samtal, individanpassad skriftlig ordination och uppföljning utgör kärnan i metoden. På liknande strukturerade sätt borde sömn ordineras till patienter.

Psykologisk behandling med kognitiv beteendeterapi (KBT) är till exempel framgångsrikt när det gäller olika typer av sömnproblem.

Börja skriv ut sömn på recept och ge alla tonåringar i kunskapsnationen Sverige ständig sovmorgon. Det är en investering. Låt oss inte sova på saken.

Jenny Sonesson är fristående liberal skribent på Liberala Nyhetsbyrån


 
 
 
 
 
 
Ämnen du kan följa