Det pågår en massflykt från äldreomsorgen. Enligt en rapport från fackförbundet Kommunal vill färre än hälften av de som arbetar inom hemtjänst eller på särskilda boenden för äldre arbeta kvar inom tre år.
Siffrorna har försämrats sedan 2012 och 2017 då liknande rapporter sammanställdes. Framför allt är det låg bemanning och underfinansiering som skapat en ohållbar situation. Äldreomsorgspersonal har dessutom högre sjuktal än andra yrkesgrupper.
Sex procent av undersköterskorna inom äldrevården är sjuka minst 30 dagar i följd varje år. Det är långt fler än i andra personalgrupper. Undersköterskor är generellt sjukskrivna dubbelt så många dagar som andra anställda i offentligt finansierad verksamhet.
Det beror knappast på att undersköterskor inom äldreomsorgen är ett särskilt bräckligt släkte, tvärtom är de i många fall tåligare än de flesta. Men den ohälsosamma stress och alltför höga arbetsbelastning som tyvärr ofta blivit vardag i såväl kommunal som privat driven omsorgsverksamhet, kör erfarna kompetenta människor i botten. Det är ovärdigt och ohållbart.
Inte minst eftersom det utsätter de gamla och sköra människor för onödiga risker att fara illa.
Äldreomsorgen tillhör vårt samhälles allra viktigaste basverksamheter. Är det någonstans det bör satsas är det där. Ändå fungerar omsorgen alltför ofta som en budgetregulator i kommunerna. Om inte något görs snarast, riskeras förtroendet för hela välfärdsstaten.
I Kommunals rapport finns det trots allt en ljuspunkt. Många anställda inom äldreomsorgen tycker om sitt arbete och vill egentligen stanna kvar, men upplevelsen av att inte kunna göra ett bra jobb och att den svåra situationen som obalansen mellan krav och resurser leder till tär så hårt både på kropp och psyke att man känner att priset blir för högt.
Lyckas man förändra det borde det inte vara så svårt att vända utvecklingen. Därför är det dags att våra politiker fråga sig vilken äldreomsorg vi ska ha framöver. Blir svaret att människor förtjänar en fungerande arbetssituation och en trygg och värdig ålderdom – vilket är det enda rimliga – går det inte att fortsätta den ”effektivisering” som långsamt har urholkat förutsättningarna för detta.
Undersköterskorna och deras kolleger inom äldrevården måste få tillräckliga resurser och stöd för att utföra sitt arbete. De måste få utbildning, fortbildning och chans till återhämtning. Annars kommer flykten från omsorgen att fortsätta i oförminskad takt.
Malin Lernfelt är fristående liberal skribent på Liberala Nyhetsbyrån