Vad vill Ungern ha från Sverige? Budapest har sagt att dess parlament väntar med att ge klartecken till svenskt Nato-medlemskap. Så något måste Viktor Orbán och kamraterna vilja ha.
Och det vill de. Men det handlar inte om att Sverige ska fatta något politiskt beslut för att blidka dem. Vårt land ska i stället ställa upp som projektionsyta för regimens uppgörelse med påstådda anti-ungerska oförrätter.
Ungerns utrikesminister Peter Szijjártó har skrivit ett brev till kollegan Tobias Billström (M) där han beklagar sig över svenska politikers beskrivning av Ungerns styre som odemokratiskt. Szijjártó noterar ett inslag i Utbildningsradion (UR) som sänts 2019 och handlar om landets antidemokratiska utveckling. Det finns en motsägelse i Sveriges önskan att Ungern ska ratificera dess Nato-medlemskap samtidigt som Sverige anser att Ungerns demokrati monteras ned, säger utrikesministern.
Ungerns regering har läckt till Radio Free Europe att man vill att Sveriges statsminister eller utrikesminister kommer till Budapest. Symboliken som ska kommuniceras till den ungerska allmänheten och omvärlden är tydlig: Sveriges ledare böjer knä för Orbán och visar att de förstått hur det ligger till.
I själva verket finns det ingen motsägelse mellan Sveriges syn på Ungerns inrikespolitik och vårt lands förväntningar på dess agerande i Nato-processen. Även ett auktoritärt styre måste leva upp till sitt lands internationella åtaganden och några säkerhetspolitiska skäl att hindra svenskt Nato-medlemskap finns inte.
Att Ungern har hasat ned i icke-demokrati hör för övrigt till allmänbildningen. Organisationen Freedom House, som granskar det demokratiska tillståndet i världen, har sänkt Ungerns betyg under ett antal år och betraktar numera landet som bara delvis fritt. Landet får 66 av 100 i frihetsindex, lägre än stater som Colombia och Senegal. I samma rankning får Sverige full pott, 100, baserat på tillståndet förra året.
Människorättsorganisationer och valövervakare i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) har pekat på regeringspartiet Fidesz kontroll över medierna, på ett valsystem som är riggat för att stoppa oppositionen och på institutionaliserad korruption som berikar regimnära affärsmän som betalar tillbaka med gentjänster.
En del av bakgrunden till den ungerska regeringens agerande mot Sverige är att dess illiberala kurs i utrikespolitiken har misslyckats. Satsningarna på bättre relationer med diktaturer i Kina och Mellanöstern har inte ökat handeln med och investeringarna från dem, som Ungerns regering satt som mål. Viktor Orbáns syn på Rysslands aggression mot Ukraina har förstört relationen med den tidigare vänligt sinnade polska regeringen. Alliansen med Georgia Melonis italienska ytterhögerstyre har inte blivit av på grund av Ungerns motstånd mot omfördelning av asylsökande.
EU håller inne hundratals miljarder kronor i regional- och coronastöd till Ungern eftersom unionen inte litar på att pengarna inte förskingras. Det finns även planer att beröva Ungern det roterande ordförandeskapet i EU:s ministerråd under andra halvan av 2024.
Det ungerska armviftandet mot Sverige är därför inte ett uttryck för styrka utan för desperation. Det bör bemötas med fasthet, tålamod och mobilisering av våra allierade – inte med krypande för Orbán.
Alex Voronov är fristående liberal skribent på Liberala nyhetsbyrån och tidigare politisk redaktör på tidningen