Gästkrönikör
Har Ryssland invaderat Ukraina? Det är en enkel fråga. En sjuåring kan svara ”ja” på den. Men för den nya amerikanska ledningen är det svårt. När USA:s försvarsminister Pete Hegseth fick frågan i Fox News häromdagen blev svaret: ”Uppriktigt sagt, det är en mycket komplicerad situation”. Och så gav han sig in i resonemang om att det viktiga är att nå resultat, fred, inte peka ut ”goda och onda”.
Den nationella säkerhetsrådgivaren Mike Waltz gjorde likadant i Fox, undvek att säga att Ryssland invaderade. Liksom Stephen Feinberg, nominerad till posten som biträdande försvarsminister, under förhöret i senaten häromdagen. Han förklarade att han inte ville säga något som underminerar det som presidenten gör i strävan mot fred.
Detta, att inte placera ansvaret på Ryssland eller ens peka ut Ryssland som angripare, är nu ett stående tema i USA:s agerande. När FN:s generalförsamling antog en resolution på årsdagen av den fullskaliga invasionen, tog USA ställning mot den till förmån för ett eget förslag. Ukrainas förslag, som röstades igenom, hade samma beståndsdelar som tidigare FN-resolutioner: De pekar ut Ryssland som angripare, slår fast vikten av Ukrainas territoriella integritet, kräver tillbakadragande av ryska styrkor, understryker vikten av att de som begått allvarliga krigsbrott ställs till svars och så vidare. I den senaste resolutionen fördöms även Nordkoreas inblandning i kriget.
Inget av det fanns i USA:s förslag till resolution. Texten som består av tre korta stycken beklagar bara förlust av människoliv, säger att FN:s syfte är att verka för fred, förslaget önskar ett snabbt slut på ”konflikten” och vill se en varaktig fred mellan Ryssland och Ukraina. Detta att kalla kriget ”konflikt” i den officiella kommunikationen är även det en ny tendens hos den amerikanska ledningen.
Den anständiga versionen av FN-resolution antogs med rösterna 93 för, 18 emot och 65 nedlagda. USA röstade nej ihop med Ryssland, Belarus, Nordkorea, Eritrea, Niger, Centralafrikanska republiken och flera andra länder av samma typ. Även Ungern och Israel röstade nej.
USA:s val att vägra fördöma Ryssland och göra gemensam sak med skurkstater, påverkar inte minst de länder som står lite vid sidan av i kriget. Röstnedläggarna har blivit fler. Därmed växer Rysslands utrymme på den internationella arenan.
Trump-administrationen spelar villigt med i den ryska propagandan. Ett av dess centrala spår är att förneka att Ryssland genomförde en fullskalig invasion av Ukraina 24 februari 2022. ”Vi har inte angripit någon” är ett stående ryskt budskap där den ryska regimen i stället hävdar att den svarade på attacker, avvärjde hot, hanterade ett påstått hot mot den egna säkerheten – lite olika budskap vid olika tillfällen – men i stort i denna mix. Syftet är, förutom få med sig den egna befolkningen, att skapa tvivel i omvärlden om vad som hänt.
När allt detta brus tillåts tryckas in i den ena änden av tratten, kommer det gärna ut nihilism ur den andra, en slutsats att det saknar betydelse hur kriget började. Och när detta har fått utbreda sig på andra sidan Atlanten är det bara en tidsfråga innan sådana åsikter tar större plats även i Europa och Sverige. Låt det inte ske. Säg emot. Håll fast vid rätt och fel.
Alex Voronov är fristående liberal skribent på Liberala nyhetsbyrån och tidigare politisk redaktör på tidningen