I Ukraina begränsar krigstillståndet en rad fri- och rättigheter, och förbjuder uttryckligen val.
Gästkrönika
Man får leta länge för att hitta något land i historien som genomfört ett val mitt under ett krig på det egna territoriet. Så är det även i Ukraina där krigstillstånd begränsar en rad fri- och rättigheter, och uttryckligen förbjuder val.
Ingen oppositionspolitiker i Ukraina – inte en enda – har invänt mot detta, trots att ordinarie parlamentsval skulle ha hållits 2023 och presidentval 2024. Ledaren för det största oppositionspartiet, den förre presidenten Petro Porosjenko, har argumenterat hårdare mot det än till och med Volodymyr Zelenskyj. Val i detta läge skulle öppna upp för rysk destabilisering av Ukraina, menar Porosjenko.
Och det finns fler argument. Det är omöjligt att under ett krig garantera röstning för alla soldater och flyktingar, framför allt de miljoner som är utomlands, för att inte tala om de väljare som lever under rysk ockupation. Det går inte att bedriva valrörelse, organisera ett effektivt valförfarande eller genomföra internationell valövervakning. Sammantaget skulle ett val under nuvarande förhållanden ofrånkomligen leda till ett ifrågasättande av dess resultat.
Följdriktigt är genomförande av val i dagens läge en icke-fråga bland politiker i Ukraina och i opinionsmätningar säger en majoritet av ukrainarna nej till denna idé.
Samtidigt är behovet att genomföra val en del av informationskrigföringen mot Ukraina. Syftet är att försvaga den ukrainska politiska ledningen genom att skapa tvivel kring dess legitimitet.
Fram till nyligen bedrevs denna krigföring uteslutande av det land som bedriver väpnad aggression mot Ukraina. Men nu har även den nya amerikanska administrationen plockat upp den bollen. Krav på genomförande av val är enligt vicepresident JD Vance en del av USA:s politik. Donald Trump har gått så långt som att kalla Volodymyr Zelenskyj en diktator samt kasta fram falska uppgifter om den ukrainske presidentens påstått låga opinionssiffror.
Detta påhopp är det kanske mest allvarliga tilltaget mot Ukraina från USA:s nya ledning. Men det är verkligen inte det enda och inte heller särskilt oväntat.
Donald Trump har placerat ansvaret för kriget på Ukraina och ljugit om den ekonomiska storleken på USA:s stöd till landet. Hans administration har försökt pressa Ukraina till ett närmast kolonialt avtal som skulle lägga kontrollen över landets resurser i amerikanska händer, utan något i utbyte för ukrainarna. USA har även sagt nej till Ukrainas Nato-medlemskap nu och i framtiden. Och så har Trump brutit Putins isolering för att i stället inleda samtal med honom, över huvudet på ukrainarna och andra europeiska länder.
Informationskrigföringen mot Ukraina förs inte längre bara av Ryssland. Den nya amerikanska administrationen har också anslutit sig,
Sett till den amerikanska statens politik är det ett skifte av gigantiska mått. Men det är samtidigt helt i linje med Donald Trumps tidigare agerande. Han har aldrig kallat Ryssland orättfärdig angripare eller Putin för diktator. Trump har själv försökt fuska till sig val och står värderingsmässigt närmare Putin än demokratiskt sinnade politiker i väst.
Och Donald Trump tål uppenbarligen inte att folk säger nej till honom, vilket Volodymyr Zelenskyj har gjort vid flera tillfällen.
Något som däremot Trump – liksom hans nya allierade Putin – inte förstår är att Ukrainas kamp inte handlar om Zelenskyj utan bottnar i ukrainarnas frihetssträvan. Den påverkas inte av humöret i Vita huset.
Alex Voronov är fristående liberal skribent på Liberala nyhetsbyrån och tidigare politisk redaktör på tidningen