Valen är det finaste vi har. Men samtidigt som valdeltagandet står på topp – ett tydligt tecken på engagemang och förtroende – så är demokratin hotad och ifrågasatt.
Vid valet 2018 ökade antalet anmälningar om oegentligheter kraftigt i förhållande till 2014. Det fanns naturligtvis anmälningar som handlade om verkliga fel i rösthanteringen, så som att kommunvalsedlar lagts i urnan för landstingsvalen, att röster inte kommit fram i tid för att räknas och felaktig avprickning i vallängden, men de allra flesta var ogrundade, byggde på missförstånd och ofta rena lögner.
Ökningen ska inte ses som en indikator på att det förekom mer oegentligheter eller fel utan som en indikator på ökad misstro och ett resultat av att det finns krafter som medvetet försöker undergräva vår tilltro till systemet.
Sverigedemokraterna sprider sedan länge rykten om valfusk. I ett pressmeddelande 2009 under EU-valet påstod Jimmie Åkesson att det pågick omfattande valfusk ute i vallokalerna genom att småpartiernas valsedlar göms och slängs. Efter valet 2018 skrev SD:s tidning Samtiden att fusket var så omfattande att valresultatet knappast speglar folkviljan. Tidningen länkade till ett upprop som innehöll grova påståenden om direkt valfusk. Uppropet krävde omval, men även en ny utformning av valsedeln, och detta senare krav är något som många av oss som värnar demokratin faktiskt sympatiserar med.
Val är inte en enkel sak, det är ett komplicerat och intrikat system som måste vårdas, granskas och reformeras ibland. Konspirationsteorier vävs ofta kring verkliga brister, risker och tillkortakommanden. Exempel på sådana tillkortakommanden i det svenska systemet är ombudsröstningen och systemet med en valsedel per parti istället för enhetsvalsedel.
Sveriges journalister måste förbereda sig på att ryktesspridningen kommer att öka inför, efter och under valet i september i år. Inte bara från Sverigedemokraterna, utan även från mer anonyma och extrema aktörer. I värsta fall desinformation av ryskt ursprung. I USA räckte det med att en handfull högerextrema spred rykten om valfusk för att en tredjedel av befolkningen skulle ifrågasätta valets legitimitet. Enligt en opinionsundersökning i december 2020 var 75 procent av de republikanska väljarna övertygade om att miljontals falska röster för Biden hade räknats in i valresultatet. En av de mest stabila demokratierna i världen kan skakas i sina grundvalar av denna typ av draksådd. Den kommer sås även här.
Sveriges kommunpolitiker måste därför lägga mer resurser på att ordna bättre vallokaler och på att rekrytera och utbilda röstmottagare (valförrättare), som i många kommuner bara får några timmars utbildning. Röstmottagare måste ha förmågan att snabbt hantera incidenter och sabotage.
Du som medborgare kan anmäla dig till att bli röstmottagare. Då gör du en viktig insats för demokratin, inte minst genom att du kan vittna för familj, vänner och kollegor om hur valen faktiskt går till. Sista ansökningsdag är i de flesta kommuner i slutet av februari.
Man kan inte ta för givet att valsystemet fungerar. Inte heller att medborgarna litar på det. Det är vi medborgare som förvaltar det här systemet. Vi måste även vara beredda att försvara det.
Amanda Valentin är fristående skribent.