Ukrainas sjukhus behöver mer utrustning

Foto:

GÀstkrönika2023-03-20 17:15
Det hĂ€r Ă€r en krönika. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Kirurgen Vitalij Sytjov har inte varit hemma sedan februari 2022. Det Àr nÄgot han delar med mÄnga av sina kollegor i Ukraina.
 
Vi befinner oss pĂ„ Vitalijs arbetsplats, ett medelstort sjukhus nĂ€ra östfronten som jag Ă€r ombedd att av sĂ€kerhetsskĂ€l inte nĂ€mna. Det hör till andra etappen – hit förs skadade soldater som passerat en första sortering pĂ„ en "stabiliseringspunkt" nĂ€rmare frontlinjen.
 
Det handlar om 100-150 skadade varje dag. MÄnga opereras pÄ plats, andra skickas vidare till större, bÀttre utrustade sjukhus. En del skrivs ut efter ett par dagars vÄrd, nÄgra stannar uppÄt tvÄ veckor.
 
 

MÄlet Àr att soldaten ska ÄtervÀnda till fronten, sÀger Vitalij. Men det Àr komplicerat. Ett sÄ stort antal patienter hade överbelastat vÄrden i vilket land som helst, helt enkelt för att inget vÄrdsystem Àr anpassat till krig.
 
Fyra femtedelar har splitterskador. En del granatsplitter kan eller mÄste lÀmnas kvar i kroppen, i alla fall ett tag. Annat mÄste plockas ut omedelbart. Vitalijs kollega Olena Ponomarenko har fotograferat skrot hon dragit ut ur soldaterna. Vissa metallbitar Àr nÄgra millimeter i bredd, andra Àr som en halv handflata.
 
En vanlig metod för att fÄ ut splittret Àr att anvÀnda magnet, som kommer Ät Àven dÀr man inte ser eller kÀnner med andra verktyg. Men magnet fungerar inte pÄ all metall, exempelvis inte pÄ den i 80-millimeters- och gevÀrsgranater, eller i sÄdana som anvÀnds i granatsprutor. I det lÀget fÄr lÀkarna röntga, titta pÄ plÄten, kÀnna sig fram i kroppen, plocka ut, röntga igen och sÄ vidare. Det Àr svÄrt och tidskrÀvande.
 
 

BĂ€ttre utrustning hade gjort det möjligt att hitta och plocka ut granatbitar snabbare. Olena visar mig en sĂ„dan maskin, en C-bĂ„ge – en genomlysningsapparat för att röntga i realtid samtidigt som man opererar.
 
En ny C-bĂ„ge kostar 300 000 kronor och uppĂ„t. Inga jĂ€ttesummor för att Ă„terstĂ€lla skadade kroppar. Men det Ă€r pengar sjukhuset inte har. C-bĂ„garna finns pĂ„ större vĂ„rdinrĂ€ttningar, bland annat i Kiev, och det Ă€r dĂ€r dessa operationer nu mĂ„ste göras. Det betyder tidsförlust och större risker. Ny utrustning kommer in i form av privata donationer, men det Ă€r en stor vĂ„rdapparat.
 
För kirurgerna Àr det frustrerande att veta vad som krÀvs men inte kunna utföra jobbet för att man saknar rÀtt verktyg. MÄnga gÄnger leder det till att soldater som kunnat fortsÀtta strida aldrig ÄtervÀnder till fronten. Skadorna kan bli permanenta, amputationerna onödigt mÄnga.
 
De som blir svÄrt invalidiserade fÄr ett liv i isolering i de allra flesta fall. Det ukrainska samhÀllet Àr inte anpassat för dem.
 
 

Desto viktigare att sökarljuset i den vÀsthjÀlp som slussas till Ukraina inte missar de hÀr behoven. Skador Àr en del av kriget, och kirurger som Vitalij och Olena mÄste ges möjlighet att utföra sina jobb.

Även det Ă€r ett bidrag till Ukrainas uthĂ„llighet och försvarsförmĂ„ga.

Alex Voronov Àr fristÄende liberal skribent pÄ Liberala nyhetsbyrÄn och tidigare politisk redaktör pÄ tidningen

 
 
 
 
 
 
LĂ€s mer om