Jul och nyår ska vara en tid av ljus, värme och gemenskap. Några dagar eller veckor som ger utrymme för både firande och återhämtning. Men det är även en tid på året då våld i nära relationer når nya höjder.
Jul- och nyårshelgerna innebär att människor tillbringar mer tid hemma och ökar sin alkoholkonsumtion. Hemmet borde vara den tryggaste platsen på jorden, men blir för många istället en plats av skräck och lidande.
Våldet tar sig olika uttryck. Det kan vara fysiskt, psykiskt och även ekonomiskt. Det handlar om ständiga försök till makt och kontroll av främst kvinnor och barn.
Statistiken talar sitt tydliga språk. I våras släppte Brottsförebyggande rådet (BRÅ) en rapport om brott i nära relationer under 2022, vilket visade hur hela 13,6 procent av befolkningen i åldrarna 16–84 anser att de någon gång blivit utsatta för våld i nära relation under det året. Rapporten visar även på ett stort mörkertal då endast 2,7 procent av de som är utsatta för våld i nära relationer polisanmäler. Det är en skrämmande verklighet som, hur gärna vi än skulle vilja det, inte tar julledigt.
I fjol rapporterade den svenska barnrättsorganisationen Bris hur man under förra jullovet tog emot över 2 600 samtal till organisationens stödtelefon från barn och unga som behövde stöd. Det var fler än någonsin tidigare. Bakgrunden till barnens behov visades till stor del vara de vuxnas drickande under julafton och nyårsafton.
Denna verklighet visar hur viktigt det är att vi nu inte låter oss förblindas av julens glittrande fasad. Samhällets strukturer behöver förstärkas, och det krävs ett mer effektivt system som hjälper samhällets våldsutsatta.
Polisen i Östergötland utför ett brottsförebyggande arbete i form av dörrknackning mellan 14 och 18 december – ett utmärkt steg i rätt riktning : ”Vi informerar dem vi möter om att det finns hjälp att få och hur de kan få den hjälpen om de behöver. Vi berättar också hur man som närstående eller vittne kan agera om man misstänker att någon far illa i sin närhet. Jag hoppas att de personer som får den här påhälsningen får sig en tankeställare, att de som kanske tänkt ringa när de hört bråk gör det nästa gång”, säger Jeanette Elfwengriph, områdespolis i Åtvidaberg.
Samtidigt får vi inte heller underskatta civilsamhällets roll i det hela. Grannar, vänner eller släktingar måste alla vara beredda att agera när vi ser tecken på att någon far illa i hemmet. Varje enskild handling räknas.
Om vi slår bort blicken eller förlorar modet sviker vi de människor som precis i den stunden kan vara i desperat behov av hjälp. För när vi går samman och gemensamt visar att vi inte accepterar våld, då bryter vi nämligen den hemska kedja som håller fast alldeles för många.
Så i år, när vi som lever utan våld i nära relation sitter tillsammans med våra nära och kära vid julbordet, låt oss minnas vad som egentligen är en riktig jul.
Visst, presenter och firande är en stor del av julen. Men gemenskap är det viktigaste. Vi bör också komma ihåg vårt gemensamma ansvar att skydda dem som inte kan skydda sig själva – och ta hand om varandra under jul och nyår.
Alvin Hedström Sjölund är fristående liberal skribent på Liberala Nyhetsbyrån