Välfärden måste hänga med när demografin förändras

Gästkrönika 20 april 2022 19:06
Detta är en ledarkrönika. Eskilstuna-Kuriren är en liberal tidning.

SCB presenterade nyligen sin återkommande demografirapport som undersöker ett antal scenarier för Sveriges befolkningsökning. Traditionsenligt genomför myndigheten årligen en uppskrivning av befolkningsmängden som bygger på antaganden utifrån barnafödande, dödlighet, invandring och utvandring med mera. SCB menar själva att antaganden är osäkra – ingen vet exakt hur framtiden blir. Prognoser ger oss dock ett hum om i vilken riktning vi är på väg utifrån de olika scenarierna undersökningen utgår ifrån.

Sammanfattningsvis har den svenska befolkningen ökat med drygt 10 procent på 10 år (2011-2021). Under de kommande 10 åren förväntas befolkningen öka, om än i långsammare takt. Om 10 år beräknas Sverige ha en befolkning på 11 miljoner människor vilket dels beror på att vi lever längre, dels på att fler invandrar till än utvandrar från Sverige.



De demografiska förändringarna som följer av en åldrande befolkning är redan omdebatterade, främst rätten till en jämlik vård. Förra året var mer än var femte svensk 65 år eller äldre – framöver kommer den befolkningsgruppen att öka. Samhällets förmåga att möta det växande behovet av hemtjänst, sjukvård, pensioner och andra former av stöd kommer bli en utmaning, men inte bara för att vi blir fler.

Tvärtom kommer välfärden att få en högre kravlista bara utifrån det faktum att dagens svenskar förväntar sig mer av de tjänster de betalar för. Digitaliseringen har varit en välsignelse för att öka tillgängligheten av varor, service och information. Mat, mediciner och bud kan beställas med ett knapptryck i telefonen och levereras inom knappa 15 minuter om du bor i en storstad. Utbudet har lyckligtvis ökat de senaste åren och levnadsstandarden vi är vana vid idag förväntar sig de flesta inte bara ska bestå, utan höjas för varje år som går. Fler förväntar sig mer.



Trots att kraven på det allmänna kommer att öka behöver inte digitaliseringen och utvecklingen vara av ondo. Den nya tekniken skapar nya möjligheter för näringslivet att utveckla smarta lösningar. Teknisk innovation kommer förhoppningsvis kunna effektivisera och förenkla servicen, oavsett om kraven och förväntningarna höjs.

Pandemin kickstartade även en annan trend – utflyttningen från städerna. Den digitala tillvaron förändrade arbetslivet och hemarbete är fortsatt vanligt. Den demografiska förändringen som triggades av samhällsnedstängningarna sätter fingret på den utmaning som Sveriges kommuner och regioner står inför vad gäller att utveckla service till och för alla i hela landet.



Urbaniseringen är inte längre en evig trend. Utarmningen av landsbygden har bytts ut mot inflyttning. Fler unga väljer kransorten än innerstaden. Samhällsförändringarna som sker nu kommer att sätta sina spår i de kommande årens välfärdsbygge.

Dagens unga som vant sig med tillgängligheten i städerna kommer troligen heller inte sänka sina förväntningar bara för att de lämnat städerna bakom sig. Tvärtom är det möjligt att utflyttningen i kombination med digitaliseringen kommer leda till att vad som tidigare var unikt för storstäderna kommer erbjudas även i mindre orter. Det är onekligen en positiv utveckling, men en sak är säker – det kommer att kosta.

 

Linnea Hylén är fristående skribent.


 
 
 
 
 
 
Ämnen du kan följa