Gästkrönika
Skådespelerskan Millie Bobby Brown blev världskänd innan hon blev vuxen. Det är få som har fått så mycken uppmärksamhet i så unga år – och nått så stora framgångar. Hon var tolv år när hon slog igenom i tv-serien Stranger Things, bara ett barn. Detta är en begåvad skådespelerska, som har satt starkt avtryck hos så många som har följt serien.
I dag åtta år senare är hon en ung vuxen. Omskriven, omsusad, omåttligt känd – det som är drömmen för så många. Ändå finns här ett mörker att sätta ljus på.
Jag har växt upp inför hela världens ögon, säger hon på Instagram, men varför är det så viktigt för så många att inte växa upp med mig? Därefter läser hon upp rubriker och författare till artiklar om henne från den senaste tiden. De har ett ensidigt fokus: att kritisera att hon förändras från barn till ung kvinna.
Det är mobbning, under en journalistisk mantel. För att "folk" vill se och läsa. De vill serveras detta: lättsmält rinnande, smaskigt och elakt. Klicken ger medierna stålar. Kanske bekräftar det åsikter hos den som klickar? Att hon har mage att inte växa upp på ett sätt som är utseendemässigt tillräckligt attraktivt!
Det ska fan bli kvinna i en sådan värld. Ursäkta svordomen, men det är för att understryka det otäcka.
För grunden i detta drabbar inte bara henne. Det drabbar både Millie från tv och Molly från Nyköping. Det slår i princip mot de flesta av våra döttrar och många söner; de som inte får en massa artiklar skrivna om sig.
Millie Bobby Brown har tjänat stora pengar. Hon har smarta rådgivare som ska göra det lättare för henne att stå ut med alla nöjesvärldens miljarder blickar, dag ut och dag in. Ni som har läst filosofen Jean-Paul Sartre och ser den andres blick, kan dra djupare slutsatser än vad som får plats i denna artikel.
Lyssna när hon säger:
"Jag vägrar att be om ursäkt för att jag växer upp."
"Jag vägrar att göra mig mindre för att möta andras förväntningar."
"Vuxna människor ägnar tid åt att dissekera mitt ansikte, min kropp och mina val, det är djupt störande."
Hon har så bedrövande rätt. Att bli vuxen är att förändras, inte bara hur vi ser ut. Vi tvingas att forma ett slags pansar mot andras tyckande: "hon som var så söt", "vad tjock han har blivit", "de där tänderna ser konstiga ut" och så vidare.
Det här är inget unikt för 2020-talets 20-åringar. Denna mobbning är inte bara en fråga om dreglande anonyma män i mammas källare eller andra stereotyper av kvinnohatare som är lätta att peka på. Det är också en mängd slafsiga kommentarer, hån, klick och vidarespridningar från så många andra.
Få av oss är oskyldiga, men vi måste göra bättre.
Är du en av dem?
Olof Jonmyren är politisk redaktör på centerpartistiska Södermanlands Nyheter. Texten har tidigare publicerats där