Gästkrönika
Hamas terrorattack i södra Israel för ett år sedan har inget att göra med Ukraina. Den följer sin egen oförsonliga våldslogik. Men krafterna som bistod och legitimerade det besinningslösa våldet mot civila israeler är desamma som mördar ukrainare. Det krig som massmordet den 7 oktober 2023 utlöste har därtill fått följder och gett lärdomar – även för Ukraina.
Först: Terrorn blottade ännu en skiljelinje. Individer och organisationer som den civiliserade delen av världen inte tar i med tång får röda mattan i Moskva. Det gäller bland annat Hamas och Hizbollah. Kriget i Gaza och i Libanon har flyttat mycket av världens uppmärksamhet från kriget i Ukraina. Men det har även flyttat konflikten i den internationella politiken tillbaka till gamla, bekanta skiljelinjer.
Globalt kan fördömandet av den ryska aggressionen mot Ukraina inte längre stå på egna ben utan tvingas förhålla sig till den israelisk-palestinska konflikten.
Ryssland använder kriget för att liera med den del av världsopinionen som sympatiserar med palestinierna och tar avstånd från Israel och väst. Mellanösternkriget har satt press på USA som vapenleverantör till både Ukraina och Israel, något som har missgynnat ukrainarna. Exempelvis har Israel fått amerikansk artilleriammunition som från början var tänkt att gå till Ukraina.
USA och dess allierade har i sin tur svarat på de militära angreppen mot Israel på ett sätt som rest frågor i Ukraina: Om västländerna är kapabla att skydda Israel så, varför kan de inte skydda oss på liknande sätt?
Den 13 april skickade Iran 170 drönare, 110 ballistiska missiler och 30 kryssningsrobotar mot Israel. Enligt israeliska armén sköts 99 procent av dem ned av det israeliska luftförsvaret, men även av det amerikanska, brittiska och jordanska flygvapnet. En person sårades av splitter.
Vid nästa stora attack, den 1 oktober, använde Iran närmare 200 ballistiska missiler varav de allra flesta sköts ned eller styrdes ur kurs. En person dödades av nedfallna delar av en nedskjuten missil.
I båda fallen är försvarsinsatserna av ett slag som Ukraina bara kan drömma om. En rak jämförelse låter sig visserligen inte göras. Ukraina är 27 gånger större än Israel, vilket kräver en helt annan dimensionering av luftförsvaret. Den mängd projektiler av alla de slag som skickas mot Ukraina är också betydligt fler och kommer oftare.
Med det sagt kan det inte vara frågan om allt eller inget. En del av det som görs för Israel skulle kunna göras för Ukraina. Dit hör skydd av luftrummet i västra Ukraina utfört av Nato-länderna, som den ukrainska ledningen har efterlyst. Nedskjutning av ryska kryssningsrobotar och drönare, varav många iranskbyggda av samma slag som skickats mot Israel, skulle inte döda någon ryss men skapa säkra ukrainska områden som kan användas för exempelvis etablering av försvars- och annan industri.
Det israeliska exemplet sätter ett riktmärke för hur bra ett missilförsvar kan vara. Ukraina kommer inte nå hela vägen dit. Men det kan bli betydligt bättre. Fler liv kan sparas. Det gäller bara att västländerna bestämmer sig för det.
Alex Voronov är fristående liberal skribent på Liberala nyhetsbyrån och tidigare politisk redaktör på tidningen