Gästkrönika
När Kinas generalkonsul i Göteborg nyligen firade Folkrepublikens 75-årsjubileum deltog flera ledande lokalpolitiker från både Västra Götalandsregionen och Göteborgs stad (DN 1/10).
Det är problematiskt av en rad anledningar. Likaså inställningen hos en av politikerna – Conny Brännberg (KD) – som i efterhand sade att firandet var en möjlighet att ”möta många olika bekantskaper”.
Det är en åsikt som inte lär delas av alla politiker. Särskilt inte KD-kollegan Elisabet Lann. Förutom att vara kommunalråd i Göteborg är Lann en tydlig kritiker av den kinesiska regimen, vilket har fått följder. I våras blev det känt att hon är en av de politiker som har blivit utsatt för en statlig kinesisk hackerattack (SVT 31/3).
Att kommun- och regiontoppar väljer att fira ett auktoritärt land som underminerar demokratiska värderingar är därför svårt att se som annat än ett allvarligt klavertramp. Det finns många och väl kända exempel på hur det kinesiska kommunistpartiet gång på gång agerar i strid med demokratiska spelregler.
En rapport från Nationellt kunskapscentrum om Kina, som publicerades 2022, pekar på hur Kina systematiskt påverkar svenska kommuner, särskilt i Västsverige där de ekonomiska banden till landet är starka på grund av ägandet av Volvo Cars.
Politikernas deltagande i festligheterna är således inte en fråga som är begränsad till ett symboliskt värde. När de väljer att fira tillsammans med representanter för den kinesiska staten skickar lokalpolitikerna en signal om att ekonomiska intressen trumfar demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter.
Utrikespolitik och diplomati är komplicerade frågor som bäst sköts av nationella representanter, vilka också har mandatet att hantera dem.
Kommunala och regionala politiker bör i första hand fokusera på lokala frågor, och inte inbilla sig själva om att de har tillräckligt med diplomatisk fingertoppskänsla för att blidka företrädare för auktoritära regimer.
Och visst kan kinesiska företag bidra till jobb och tillväxt, men vad händer när det lokala beroendet till ett auktoritärt land växer? Eller när de ekonomiska relationerna börjar underminera våra demokratiska principer?
Det sistnämnda är en fråga som västvärlden har grubblat på ett bra tag. När statsminister Thorbjörn Fälldin (C) blev den förste svenske statsministern att besöka Kina 1981 var landet extremt fattigt – och på väg in i en historiskt snabb välståndsresa. Västvärldens förhoppning om att en liberalisering av ekonomin skulle leda till en friare politisk utveckling var berättigad.
Ett par decennier senare är det tydligt att Kina inte ens har tagit myrsteg åt ett demokratisk håll. Tvärtom har det auktoritära greppet förblivit, och landet har vuxit till en global stormakt, som hotar den regelbaserade världsordningen.
När svenska lokalpolitiker står på samma scen som Kinas representanter och firar en regim som inte tvekar att använda sig av brutala metoder för att uppnå sina mål, riskerar de att dra in sina kommuner i ett farligt beroende som kan hota såväl Sveriges ekonomi som demokrati.
Naod Habtemichael är fristående centerpartistisk skribent på Liberala Nyhetsbyrån