Ännu sämre är att Sverige under de senaste 20 åren har gått ifrån att ha en, relativt sätt, likvärdig skola, till att vara en medelmåtta.
Sämst är att vi länge har vetat vad vi bör göra för att vända utvecklingen, men trots det inte agerat kraftfullt.
För det är ingen nyhet att den svenska skolan dras isär. Det har påtalats i åtminstone ett decennium.
Enligt OECD märks det i kunskapsresultaten redan när eleverna är i tioårsåldern, för att förstärkas i tonåren, och OECD rekommenderar bland annat att de mest kvalificerade lärarna ska motiveras att söka sig till de svagaste skolorna. I dag tyder forskning på att undervisningens kvalitet i stället är sämre i skolor som har svårare utmaningar och att utbildade lärare har en tendens att söka sig därifrån (Dagens Arena, 21/10).
Skillnaderna uppstår dock inte när eleverna börjar i skolan. Redan i förskoleåldern har de olika förutsättningar, vilket bäst utjämnas genom att ge barn till sjukskrivna, arbetslösa och föräldralediga fler timmar i förskolan och rätt att gå på fritids efter skolan.
Andra saker som höjer elevernas prestationer är att skolor systematiskt arbetar med återkoppling från läraren och har höga förväntningar på alla elever, vilket påtalades av Henrik Jordahl, docent i nationalekonomi och programchef vid Institutet för Näringslivsforskning, så sent som i måndags (Kvartal, 22/10). I artikeln skriver han att uppemot hälften av skillnaderna i skolors uppmätta effektivitet tycks kunna förklaras av det som ibland kallas för ”no excuses”, ”inga ursäkter”. Det gynnar alla elever, men framför allt dem med svag studiebakgrund.
För det tredje behöver Sverige en Skolinspektion värd namnet. I veckan har TT publicerat två artiklar, där den ena handlar om att en omstridd skola ges klartecken av Skolinspektionen, trots skarp kritik. Den andra beskriver en skola där Skolinspektionen bland annat påtalat brister i undervisningen om sex och samlevnad, vilket skolan har försvarat med att mycket av det som är norm i dag inte stämmer överens med det som skolledningen påstår vara en traditionell kristen syn. Men medan det finns olika meningar om vad som är en ”traditionell kristen syn”, är läroplanen ingen buffé där man plockar ut det som stämmer överens med ens egen åsikt.
Nu ifrågasätter experter om Skolinspektionen har rätt verktyg för att komma åt skolor som återkommande fått kritik för religiöst präglad undervisning (TT, 23/10). Men frågan är snarare om Skolinspektionen har rätt verktyg för att komma åt dem som inte ger eleverna den utbildning som de har rätt till i största allmänhet.
Skolor som bedriver undervisning med undermålig kvalitet bör antingen få ordentlig hjälp av Skolinspektionen för att höja resultaten eller stängas omgående, så att elevernas utbildning inte blir lidande längre tid än nödvändigt.
Byggandet av ett likvärdigt skolsystem börjar i botten.