Hellre solpaneler än bankservice?

En stor bank har samma villkor för solenergi som alla andra. Närdet behövs mest el har solkraften stängt av sig själv.

3 mars 2017 22:31

Swedbank har även samma villkor för subvention av solpaneler som andra företag. Annars skulle en bank inte skaffa sig en så udda sidoverksamhet som att själv driva ett minikraftverk på en åker vid Stallarholmen.

Företag som genererar el och säljer den till det övriga samhället fårinte de förmånliga villkor Swedbank utnyttjar. Bidragsfloran i energipolitiken är nu mer vildvuxen än logisk, med en kraftig subvention av "självförsörjning".

I de flesta ekonomiska verksamheter är specialisering en stor fördel. Ett skattesystem som allmänt subventionerade egenregi skulle sänka effektiviteten och undergräva välfärden. Kommuner eller banker belönas inte av skattesystemet om egna dotterbolag har byggverksamhet, matsalar eller konsultrörelser. Men är det vindkraft eller solpaneler blir det undantag för energiskatt – från egenregianläggningar med installerad "toppeffekt" upp till 255 kilowatt (kW). Det som normalt skulle vara en totalt omotiverad sidoverksamhet för en storbank blirdå en affär att räkna hem.

Swedbank har ytterst ogärna kvar kontor på platser av Stallarholmens storlek. Men en solcellsanläggning kan de ställa på en åker vid samhället, utifrån fiktionen att de själva använder elen som genereras under den lilla del av året anläggningen fungerar. I verkligheten går den strömmen, som all annan, ut på det stora elnätet. Elektronerna i ledningarna på bankkontoren får inte en annan miljöprofil än i elström i allmänhet i Sverige.

Som framgick i måndagens nyhetsartikel räknar Swedbank med att från Stallarholmen till nätet leverera 250 000 kWh . Varför just den skvätten? Jo, solceller i Sverige ger normalt ström så att det motsvarar att installerad effekt utnyttjas 9–13 procent av årets timmar. Dryga tio procent av årets 8 760 timmar gånger effekten 255 kW, alltså taket där subventionen upphör, blir ungefär de 250 000 kWhbanken räknar med. Samma kalkyl för att få ut subventionen ligger bakom solpanelerna till ishallen i Eskilstuna.

Oavsett om det är på åker ellerishallstak gör ändå solcellerna viss nytta. Elen är fossilfri. Solcellerna är inte heller en konfliktkälla så som en del vindkraftverk blir. Men vindkraften gör avsevärt mer nytta. Vinden slutar inte blåsa när det blir mörkt och lampor ska tändas. Under merparten av vintern – dock inte högtryckslägen med iskyla – fungerar också vindkraften, om än ojämnt.

Problemet är i stället att de som äger solceller får bra betalt för elen oavsett om den behövs eller inte för att hålla lagom mycket effekt i elsystemet. Solen och vinden ger ojämn tillförsel, som vattenkraften kan parera så länge skalan är måttlig. Men dagens stöd till solpaneler är en påfallande överbetalning för att inte leverera när behovet är störst.

Flera fossilfria kärnkraftverk kommer att stängas av. Väldiga mängder ström ersätts då i huvudsak av kol- och gasbaserad el i Nordeuropa. Samtidigt ägnar man sig åt att kraftigt subventionera små tillskott av el, och prissätta strömmen så att det försvårar i stället för att underlätta att effektbalansen klaras.

De bankägda solpanelerna utanför Stallarholmen är mycket obetydliga som bidrag till miljövänlig energiförsörjning. Men de är symptom på överdrivet pysslande med symbolgröna mindre frågor. Stora energifrågor som prissättningen på el och näringslivets långsiktiga basförsörjning är däremot ännu olösta.

Så jobbar vi med nyheter
 Läs mer här!

Ämnen du kan följa