Kommunerna måste återvinna bättre

Krönika 22 november 2019 05:43
Detta är en ledarkrönika. Eskilstuna-Kuriren är en liberal tidning.

SKL organiserar kommuner och regioner i Sverige, och har precis släppt en stor utvärdering av dessas miljöpåverkan. Det är mer intressant än man kan tro. Den offentliga konsumtionen i Sverige är en stor och viktig del av den totala marknaden. Det offentligas miljöpåverkan kan därför användas för att hitta trender och ge värdefulla insikter till nytta för hela landets arbete med att uppnå klimatmålen. 

Två huvudsakliga slutsatser är värda att notera. Den första och gladaste är att i princip hela den offentliga sektorn i Sverige har minskat sin miljöpåverkan ordentligt. På en rad områden så har utsläppen minskat. Det är en bra signal. Det finns de facto en massa saker vi kan göra, redan i dag, med den teknik som redan finns, för att minska våra utsläpp.

Tydligaste områdena här är transporter, där exempelvis 90 procent av kollektivtrafiken i dag körs på förnybara drivmedel, eftersom det finns en rad bra förnybara bränslen att välja på i dag. En annan sådan fråga är energianvändning och energieffektivisering. Numera finns massor av lösningar för att exempelvis värma upp en byggnad utan att behöva ta allt för mycket energiresurser i anspråk.

Den här typen av positiva budskap känns välkommet i en tid när klimatfrågan blir allt mer dramatiserad och präglad av undergångsbudskap. 

Den andra, kanske lite klurigare, slutsatsen är hur viktiga de krångliga, osexigaste delarna av miljöarbetet är. Vi älskar att prata om miljö när det handlar om moralistisk flygskam, trendig veganmat eller snabba Tesla-bilar, men är inte alls lika intresserade av en massa frågor som spelar betydligt större roll. 

För de allra flesta kommuner och landsting så består den största miljöpåverkan av all deras konsumtion. För de som jobbar med vården är det exempelvis engångsartiklar av plast, så som plasthandskar, som ger mest avtryck. En annan stor faktor är maten till all offentlig servering, och särskilt då matsvinnet. De här posterna är i sin tur nära sammankopplade till den enda faktorn SKL mätt som blivit sämre på de senaste tio åren, återvinning.

Återvinning, att vi har tydligare flöden och bättre infrastruktur för avfall, är inte så sexigt. Det är inget man poserar med i sociala medier. Men att exempelvis kommuner samlar in alla matrester så dessa kan bli biobränslen, eller att vi får till den där tekniken för att smälta ner all sorts plast till ny råvara, är viktiga frågor. De förtjänar mer uppmärksamhet och mer investeringar. SKL:s rapport visar att vi måste få fler att bry sig om även det miljöarbetet som inte blir snyggt på bild.  

 

Hanna Marie Björklund är fristående skribent kopplad till Södermanlands Nyheter (C).


Ämnen du kan följa