Skolresultaten har vÀnt uppÄt. I början av december kom nyheten att Sverige Ànnu en gÄng klÀttrar i den internationella Pisa-undersökningen. Kraftiga förbÀttringar har skett sedan bottennoteringen 2012.
Det Àr glÀdjande i sig. Men nÀr januariöverenskommelsen nu fyller ett Är kan det kanske ocksÄ komma som ett vÀlbehövligt kvitto pÄ att skolpolitiken Àr pÄ vÀg Ät rÀtt hÄll. Det senaste decenniet har skolomrÄdet varit starkt polariserat. Attacker pÄ friskolesystemet och valfriheten har kommit frÄn vÀnster. HÄrd kritik har riktats mot de reformer som Alliansregeringen genomförde under Jan Björklunds (L) tid pÄ utbildningsdepartementet.
Med uppÄtpekande kurvor mÄste debatten dÀmpas, och det blir lÀttare att motivera fortsatta reformer i den riktning som uppenbarligen fungerar. FörbÀttrade resultat till trots finns nÀmligen mycket kvar att göra, i stort och smÄtt.
Enligt januariöverenskommelsen ska exempelvis grundskolan bli tioÄrig, och ett statligt övertagande ska utredas. En nationell plan för ordning och reda i klassrummen ska införas, liksom en mÀngd ÄtgÀrder för att ge extra stöd till nyanlÀnda eller andra elever med sÀrskilda behov. Höstbudgeten innehöll en stor satsning pÄ lÀrarassistenter, som Àr tÀnkta att avlasta lÀrare med exempelvis administrativa uppgifter.
Det Àr nog uppskattat, Àven om Ànnu fler lÀrare sÀkert hade uppskattat om de detaljstyrande och tidskrÀvande regelverk som Àr upphov till administrationsbördan minskats i stÀllet. Att en redan stor flora av riktade statsbidrag utökas ytterligare Àr inte heller optimalt.
SÄdana invÀndningar till trots Àr det mesta i januariöverenskommelsens skolavsnitt bra. Skolan behöver ett starkt fokus pÄ kunskap, samt ordning och reda. Elever behöver tydlig Äterkoppling i form av betyg och nationella prov. Den postmoderna syn pÄ kunskap och pedagogik som prÀglat skolan de senaste decennierna mÄste rensas ut.
Att genomföra sĂ„dana reformer i praktiken Ă€r dock lĂ€ttare sagt Ă€n gjort. Det illustrerades om inte annat av höstens debatt om Skolverkets reviderade kursplaner â ocksĂ„ det ett förslag frĂ„n âJĂK:enâ. DĂ€r föreslog myndigheten bland annat att antiken skulle strykas frĂ„n historieundervisningen. SĂ„ mycket för traditionell kunskapssyn och faktakunskaper.
Det visar att reformer av skolvÀsendet inte görs i en handvÀndning. SkolvÀrlden Àr uppbyggd med strukturer och en kultur som tar lÄng tid att förÀndra, inte bara dÀrför att en viss syn pÄ kunskap eller pedagogik kan sitta i vÀggarna utan ocksÄ för att eleverna byts ut hela tiden. De reformer som Jan Björklund genomförde under sina första Är som utbildningsminister har fÄtt fullt genomslag först nu.
Desto mer upplyftande att utvecklingen gÄr Ät rÀtt hÄll, och att skolpolitiken nu kanske kan fÄ den arbetsro som behövs för att göra den svenska skolan till en av vÀrldens bÀsta.
Joakim Broman Àr liberal skribent.