En medicinsk kränkning av kvinnors kroppar

Det är närmast ofattbart att 33 kvinnor har opererats i onödan. Och att Akademiska sjukhuset i Uppsala försöker spela ner det inträffade, skriver vår gästkrönikör Karl Rydå.

Foto: Sven-Olof Ahlgren

Ledarkrönika2024-10-23 19:28
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Hysterektomi. Att operera bort livmodern. Ett ingrepp som kan göras med titthålskirurgi och där de flesta kan lämna sjukhuset samma dag eller dagen efter operationen. Rent tekniskt inte ett särskilt stort ingrepp, men knappast obetydligt.

Det handlar om att, ett organ, en del av en kropp tas bort. Dessutom ett organ som kan vara förknippad med identitet och kvinnlighet.

undefined
Att operera bort livmodern är inte vilket ingrepp som helst.

Därför är det nästan ofattbart att ta in vad som har skett vid Akademiska sjukhuset. Under en period av drygt ett år, 2023 till och med april 2024, har 33 kvinnor fått livmodern bortopererad efter en felaktig diagnos.

När Akademiska sjukhuset tillkännagav nyheten på en pressträff klockan 13 på tisdagen bad man om ursäkt till de kvinnor som felaktigt fått sina livmödrar bortopererade. Och det är förstås ett minimikrav, att lägga sig platt och erkänna vad man har gjort.

Men när jag lyssnar till Gudlaug Sverrisdotter, verksamhetschef på kvinnovården vid Akademiska sjukhuset, är det ändå något som skaver. De 33 kvinnorna ska ha kontaktats under måndagen och så sent som på tisdagen, det vill säga samma dag som pressträffen.

Sverrisdotter menar att ”de allra flesta har tagit det med ro”. Några har ”förstås blivit ledsna”. Däremot ska reaktionerna på ”på det stora hela” ha varit ”förvånansvärt bra”. Hon säger också att ”ingen av kvinnorna ville skaffa barn” och att de ”var klara med barnafödandet”.

Vad gäller barnafödandet så visst, bara en av kvinnorna var under 40, de allra flesta mellan 50-60, där fler graviditeter inte längre är aktuellt.

undefined
Vi vet inte egentligen vad de drabbade kvinnorna känner, bara vad Akademiska sjukhuset uppger att kvinnorna känner.

Det är bara det att vi inte vet om det är så. Det gäller både barnafödandet och hur de drabbade kvinnorna ska ha reagerat. Det enda vi vet är vad Akademiska sjukhusets representanter uppger att kvinnorna har sagt.

Om man först har genomgått det stora ingrepp som en hysterektomi ändå är för att sedan via telefon få reda på att operationen tydligen var ett misstag krävs det sannolikt mer än bara en knapp dags betänketid för att komma fram till att man ”tar det med ro”. Vad tycker, tänker och säger man när chocken har lagt sig? 

Och som om det omotiverade ingreppet och därmed kränkningen av någonting som borde vara absolut, den egna kroppen, inte vore nog. Risken är förstås att flera av kvinnorna också kommer att få men av operationen. Även om det också spelas ner av Akademiska.

Fortfarande är frågetecknen många. Men en sak är säker: det här är en stor medicinsk skandal. Den måste få konsekvenser.

Karl Rydå är politisk chefredaktör på Upsala Nya Tidning (lib). Texten har tidigare publicerats där