Finlands självständighetsdag är värd att fira.
Foto: Janerik Henriksson/SCANPIX
Code: 50010
Den 6 december är Finlands nationaldag, eller självständighetsdagen som den egentligen heter. Den dagen 1917 förklarade sig Finland självständigt från Ryssland/Sovjetunionen efter Lenins statskupp hösten 1917. Självständigheten erkändes av bolsjevikregeringen, men hotet från Ryssland/Sovjet har återkommit gång på gång.
Efter att ha undgått ockupation under andra världskriget behövde Finland länge föra en försiktig politik mot Sovjet. Efter andra världskriget fanns en påtaglig risk att Finland likt andra grannstater till Sovjet skulle tvingas in i det kommunistiska östblocket.
Men Finland, som aldrig ockuperades av sovjettrupper, klarade sig genom att ingå VSB-pakten(vänskap, samverkan och ömsesidigt bistånd) med Sovjet. Det innebar att Finland främst inom utrikespolitiken behövde ta hänsyn till sovjetiska intressen, men även att Sovjet kunde ha synpunkter på finsk inrikespolitik. Långvarige presidenten Kekkonen utnyttjade sina goda Sovjetkontakter till att stärka sin egen makt.
President Kekkonen hade goda kontakter med Sovjet. Till vänster Urho Kekkonen och till höger Sovjetledaren Leonid Brezjnev
Foto: NOVOSTI
Men i huvudsak lyckades Finland värna ett demokratiskt och marknadsekonomiskt samhälle. Människor kunde flytta till och från Finland, vilket bland annat medförde en stor invandring till Sverige, inte minst till Eskilstuna. 17 procent i Eskilstuna har finländskt påbrå, totalt handlar det om runt 700 000 personer i Sverige. Sedan 2010 är Eskilstuna finskt förvaltningsområde.
Invandringen från Finland har betytt mycket för att skapa kontakter mellan människor i Sverige och Finland. Den hade inte varit möjlig om Finland tvingats in i östblocket. (Även om det kanske i stället blivit många flyktingar)
I de baltiska länderna, som införlivades med Sovjet, var det tvångsdeportationer. I öststaterna befästes kommunistpartiets makt, oppositionella förföljdes. När kommunisterna i februari 1948 genom en statskupp tog makten i Tjeckoslovakien växte oron för att något liknande skulle ske i Finland. Misstron mot Sovjet ledde till att Nato bildades samma år.
Finland hade inget val, medan Sverige ställde sig utanför Nato. Ett viktigt argument för det svenska ställningstagandet, som dock fördes fram diskret för att inte genera Finland, var risken att ett svenskt Natomedlemskap skulle öka Sovjets press på Finland. Om Finland hade tvingas in i östblocket hade det varit mycket sannolikt att Sverige redan då blivit Natomedlem.
När Sovjetväldet bröt samman ökade Finlands utrymme, VSB-pakten slopades. Landet gick med EU. Något Natomedlemskap var inte aktuellt då, men redan 1995 slogs enligt historikern Henrik Meinander fast att alliansfriheten kunde omvärderas vid stora förändringar I Europas säkerhet.
Just detta hände när Ryssland i februari 2022 invaderade Ukraina. Före invasionen hade Rysslands president Putin krävt att Sverige och Finland skulle förbjudas att gå med i Nato. Journalisterna Maggie Strömberg och Torbjörn Nilsson beskriver i boken "Högt över havet" hur Sverige övergav alliansfriheten.
Rysslands president Vladimir Putin krävde förbud för finskt och svenskt Natomedlemskap
AP Photo/Alexander Zemlianichenko, Pool XDL129
Utvecklingen gick snabbare i Finland. Där upplevdes hotet från Ryssland som väldigt konkret. Opinionsmätningar visade för första gången stöd för Natomedlemskap. Statsminister Sanna Marin (S) ska redan tidigare ha blivit för medlemskap, och agerade snabbt och tydligt. Andra partier följde efter, liksom den äldre och mer försiktige president Sauli Niinistö. Ställd inför faktum att Finland skulle söka medlemskap bytte de regerande svenska Socialdemokraterna åsikt.
Den finländska omsvängningen beskrivs i mycket som en generationsfråga. Yngre finska politiker, som Sanna Marin, hade inte upplevt kalla kriget och behovet att ta hänsyn till Sovjet. EU-medlemskapet var en självklarhet, och de stördes över att Finland inte fick sitta med vid Natobordet. För äldre var försiktigheten inför Sovjet/Ryssland däremot påtaglig.
I slutet av 1970-talet och början på 80-talet var jag aktiv i liberalt internationellt ungdomssamarbete. När vi ville fördöma något Sovjet gjort begärde finska ungliberaler alltid ordet och sa: "Situationen är annorlunda i Finland".
Nu drev de yngre i stället snabbt igenom Natomedlemskap. Finland och Sverige har gemensamt valt sida, och vi får hoppas att Natos sammanhållning och förmåga att agera inte hotas av att Donald Trump blir president i USA.