I mitten av mars 2020 var pandemin ett faktum. De som kunde jobba hemma uppmanades att göra det. Distansarbetet blev det nya normala för mÄnga.
Och Àven nÀr vi började gÄ tillbaka till jobben igen verkade det skulle förbli sÄ. Enligt en undersökning frÄn TrygghetsrÄdet 2022 hade varannan arbetsgivare i privat sektor gjort om reglerna sÄ att fler medarbetare skulle fÄ möjligheten att jobba nÄgon annanstans.
Medarbetarna nappade och tog tillvara pĂ„ möjligheterna. En fĂ€rsk undersökning frĂ„n Sveriges Ingenjörer visar exempelvis att ingenjörers avstĂ„nd till arbetsplatsen har ökat med nĂ€stan en mil pĂ„ nĂ„gra Ă„r. Numera har var nionde ingenjör mer Ă€n tio mil till sitt jobb â och det Ă€r de ökade möjligheterna till distansarbete som uppges ligga bakom förĂ€ndringen.
Att lÄta arbetstagarna bestÀmma mer över den egna arbetstiden ligger ocksÄ i linje med det tillitsbaserade ledarskapet som var sÀrskilt i ropet under pandemiÄren.
Men mer frihet under ansvar Àr inte bara positivt och trevligt. Det finns ocksÄ utmaningar och problem.
Distansarbetet stÀller högre krav pÄ chefernas förmÄga att leda och följa upp medarbetarnas arbete.NÀr de anstÀllda inte trÀffar sina kollegor pÄ jobbet minskar Àven samspelet och de spontana samtalen, vilket riskerar att bidra till minskad kreativitet.
Det kan Àven vara svÄrt att sÀkra att de anstÀllda mÄr bra. PÄ jobbet mÀrker man om nÄgon Àr stressad för jÀmnan, om nÄgon Àr ledsen, alltid Àr sen varje mÄndag eller regelbundet luktar sprit.
Videomötenas inbyggda filter kan effektivt dölja stora problem hos den enskilda medarbetaren.
I en tid dÄ cyberangreppen blir allt vanligare Àr det ocksÄ svÄrare att sÀkra systemen nÀr medarbetarna kan koppla upp sig pÄ osÀkra nÀtverk.
Allt detta kan vara skÀl till att pendeln nu börjar slÄ tillbaka. Arbetsgivare som tidigare tillÄtit och till och med uppmuntrat distansarbete börjar nu stÀlla krav pÄ ökad nÀrvaro pÄ jobbet. Flexibiliteten minskar, reglerna blir alltmer rigida.
Men vissa arbetsgivare nöjer sig inte med det. De vill ha Ă€nnu mer koll. Fackförbundets Akavia skriver i sin tidning (# 23) om det ökade intresset att digitalt övervaka de anstĂ€llda med hjĂ€lp av sĂ„ kallad âbosswareâ
Den snabba teknikutvecklingen gör det numera möjligt för arbetsgivare att samla in stora mÀngder data om sina anstÀllda. I dag finns exempelvis tekniken att logga tangenttryckningar och mÀta antalet musklick, spÄra chattmeddelanden och mejl, ta skÀrmdumpar, spÄra hur mycket tid de anstÀllda lÀgger pÄ att lÀsa digitala dokument och följa nÀrvaron i digitala möten.
Trots att tekniken och intresset finns Ă€r det Ă€nnu sĂ„ lĂ€nge ingen â vare sig myndigheter, forskare eller fackförbund â som vet om, och i sĂ„ fall i vilken utstrĂ€ckning, som arbetsgivarna faktisk övervakar sina anstĂ€llda. Men de flesta Ă€r Ă€ndĂ„ överens om att det Ă€r pĂ„ gĂ„ng pĂ„ kontoren.
Ett tecken pÄ detta Àr att det redan sker i andra lÀnder. Enligt en artikel i New York Times övervakar merparten av de största amerikanska arbetsgivarna sina medarbetare i nÄgon form. Bland andra har Microsoft haft ett internt mÀtverktyg som lÀt cheferna följa och sÀtta poÀng pÄ de anstÀllda utifrÄn deras aktivitet pÄ till exempel videomöten och eller i e-postprogrammet. Efter protester skrotades individkopplingen, men mÀtningen sker.
Det finns Ă€ven andra exempel â Ă€ven hĂ€r i Sverige. Akavias tidning skriver exempelvis om Astra Zeneca i SödertĂ€lje, som sedan Ă„rsskiftet kontrollerar att de anstĂ€llda Ă€r pĂ„ kontoret minst tre dagar i veckan genom att följa hur ofta de kopplar upp sina datorer till företagets nĂ€tverk.
Man kan kalla det en stÀmpelklocka för 2010-talet.
Inom andra branscher Àr övervakningen redan mer etablerad. En fÀrskt rapport frÄn Transport visar att kontrollerna av deras medlemmar har ökat de senaste fem Ären. MÄnga anstÀllda realtidsövervakas pÄ arbetsplatserna. Det kan handla om chauffören som lokaliseras via ett gps-system och som blir uppringd nÀr hen avviker frÄn rutten för att gÄ pÄ toaletten. Lagerarbetarens rörelser som kartlÀggs och utvÀrderas via plocksystemet och kameror som anvÀnds för att övervaka vad de anstÀllda gör.
I dag Àr rÀttslÀget inte helt klart, vilket bÄde Transport och Akavia konstaterar. Det finns dÀrför ett behov för regeringen att se över reglerna illa kvickt.
Under tiden bör du som anstÀlld följa rÄdet frÄn Andrei Sabelfeld, professor pÄ Chalmers: Var försiktig. UtgÄ frÄn att allt du gör pÄ din dator eller telefon kan övervakas av din arbetsgivare.