För ett antal år sedan skrev en Facebookvän från Storbritannien ett inlägg på forumet. Hon var gravid och planerade för framtiden för sig och sin familj. Kostnaden för barnomsorg skulle, eftersom det inte var hennes första barn, bli så hög att den nästan skulle överstiga hennes lön.
När hon även räknat in jobbrelaterade kostnader som resor, kläder, luncher med mera, gick ekvationen inte ihop. Hon hade därför beslutat sig för att stanna hemma för att själv ta hand om barnen – om ingen i flödet kunde komma på en bättre lösning.
Kvinnofällan som slog igen hördes nästan genom skärmen.
Jag tror aldrig jag skrev det, men mitt råd borde ha varit: flytta till Sverige.
Livet som småbarnsförälder saknar inte direkt utmaningar här heller. Livspusslet är många dagar svårt att få ihop. Det är stressigt. Sömnbehovet är konstant och ekonomin är inte lika bra som tiden före barnen.
Men jämfört med småbarnsföräldrar i nästan alla andra länder i världen har de svenska ändå det väldigt väl förspänt.
När barnen föds kan man räkna med föräldrapenning i 480 dagar eller ungefär 16 månader. Ersättningen är visserligen inte lika bra som lönen, men många har även rätt till föräldralön från arbetsgivaren som höjer ersättningen lite till – inte sällan till cirka 90 procent av lönen.
Jämför det med vad många nyblivna föräldrar i USA kan räkna med. Där har, enligt en nationell lag, en förälder som jobbar på ett företag med fler än 50 anställda rätt till tre månaders obetald föräldraledighet under barnets första år.
Några delstater har lagstiftat om bättre villkor och vissa arbetsgivare erbjuder mer generösa förmåner, men långt ifrån alla.
Och i en svensk kontext är lagstiftningen på delstatsnivå inte mycket att hurra för. Det kan exempelvis röra sig om fyra till sex veckors delvis betald ledighet.
Men det är förstås bättre än inget.
Svenska föräldrar kan även vara tacksamma för något annat: förskolan.
Renodlar man frågan till kostnaden för förskolan är den så subventionerad att alla föräldrar har råd med den. I Sverige är ”hemmafrulivet” ett val – inte något man tvingas till på grund av dyr barnomsorg.
Den osubventionerade kostnaden per inskrivet barn i den svenska förskolan uppgick år 2022 till 169 500 kronor eller utslaget per månad 14 125 kronor.
Men så mycket betalar inte svenska föräldrar. I år betalar de max 3 procent av sin inkomst eller om de slår i avgiftstaket som mest 1 688 kronor i månaden för det första barnet. 2 procent eller högst 1 125 kronor för det andra barnet och 1 procent eller maximalt 563 kronor för det tredje.
Det kan jämföras med snittkostnaden för förskolan i Storbritannien. Det finns ingen maxtaxa: Kostnaderna skiljer sig åt beroende på var man bor i landet och hur gammalt barnet är.
Men för en tvååring blir snittpriset på heltid (50 timmar) ungefär 3 600 kronor i veckan, eller cirka 186 200 kronor per år. Är barnet yngre är det dyrare, är det äldre billigare.
Det är inte lätt att vara småbarnsförälder i Sverige. Men skulle ha varit mycket besvärligare om inte föräldrapenningen eller den subventionerade barnomsorgen funnits. Det kan ändå vara bra att tänka på ibland när höstmörkret sänker sig över landet. Det kanske till och med innebär att man kan skicka en tacksamhetens tanke till välfärdssystemet, då och då.