En lagrådsremiss som regeringen presterade i förra veckan är något främmande för den svenska demokratins principer och för dess umgängesformer. Möjligen kan lagrådets ledamöter tydliggöra det så eftertryckligt att de bidrar till besinning på regeringshåll.
Avsikten är att ekonomiskt skada det socialdemokratiska partiet och dess ungdomsförbund, som finansierar en del av sin verksamhet med ett lotteribolag. Först hade man tänkt sig att göra detta genom en förbudsparagraf riktad mot detta lotteri.
Formellt skulle den skrivas som ett förbud mot lotterier som tillhör politiska partier. Men det finns bara ett sådant av någon betydelse. Det lotteritillstånd Moderaterna har ger så små intäkter att det är försumbart.
I lagrådsremissen används i stället ett alternativt tillvägagångssätt för att uppnå samma slags ekonomisk skada. Den socialdemokratiska lotteriverksamheten ska göras skattepliktig som om den var en kommersiell spelverksamhet, och inte ett lotteri inom förenings- och folkrörelsesektorn. De senare har i gällande lag beteckningen allmännyttiga lotterier.
Syftet att ändra lotterireglerna för att ekonomiskt skada ett visst politiskt parti har uttalats med glasklar tydlighet. Innan kravet fick Tidöetikett hade det formulerats i en pamflett från Timbro. Det var i samma pamflett där ett annat radikaliserat krav var att "stoppa" de statliga medel som går till folkbildning.
Att det verkliga syftet är att "vrida åt kranen" för en del av det socialdemokratiska partiets inkomster har också sagts helt öppet av talesmän för SD. Det är också detta som lagrådsremissen i sak innebär.
Någon trovärdighet fanns därmed inte när två statsråd, Niklas Wykman (M) och Erik Slottner (KD) på presskonferensen i förra veckan påstod att syftet egentligen var att "bygga skyddsvallar kring demokratin" och detta inte hade något med just socialdemokraterna att göra. Dagens Nyheter betygsatte på ledarplats detta med omdömet att "maken till lögnaktig presskonferens får man faktiskt leta efter".
Medan Tidöplanerna smiddes för att slå mot socialdemokraternas lotteriinkomster lyckades de socialdemokrater som ansvarade för lotteriverksamheten skada denna på ett helt annat sätt, genom en omdömeslös användning av telefonförsäljning – till och med genom att anlita ett suspekt säljbolag som sålde aggressivt på telefon från Barcelona. Som konstaterats här på ledarsidan var detta ett "häpnadsväckande politiskt självmål".
Men för vilket slags lagstiftning kan detta självskadetilltag vara ett hållbart argument? Aggressiv eller bedräglig telefonförsäljning är ofta irriterande och ett genuint problem vad gäller skydd för konsumenter mot oärliga försäljningsmetoder. Men konsumentskyddande bestämmelser ska inte riktas mot ett visst bolag eller ett visst parti – eller speciellt mot abonnemangslotter.
De ska, liksom skatte- och andra lagar, vara generella – i detta fall avse telefonförsäljning som sådan, och då strängast när det gäller större värden eller stora konsumentrisker. Dit kan prenumerationslotter till förmån för förenings- och folkrörelselivet inte sägas höra.
Det har rätt många gånger påståtts att socialdemokraterna skaffat sig själva en förmånlig särregel för sitt lotteri, genom bland annat undantag från vinstskatt på lotterier. Men det är inte sant, och något sådant försöker regeringen inte heller hävda i lagrådsremissen. I denna redogörs det för gällande lag på det sakliga sätt som är brukligt i lagstiftningsärenden.
Verkligheten är att de regler som regeringen vill utesluta socialdemokraterna från sedan länge varit likadana för alla allmännyttiga lotterier, alltså de förenings- och folkrörelsedrivna. Regeringen är inte ute efter att avskaffa en särregel för ett annat parti, utan den vill införa en ny särregel som ska särbehandla och ekonomiskt skada socialdemokraterna.
Och har man börjat montera ner de regler som möjliggör allmännyttiga lotterier kan detta handlande spridas och nästa gång drabba fler. Den faran inses av Riksidrottsförbundet och några andra organisationer, som i ett gemensamt remissvar varnar för att fortsättningen kan bli "en generell åtstramning för lotterier till förmån för andra allmännyttiga ändamål än just partipolitik."
Just det. Har det här steget, ut i principlösheten, en gång tagits blir den ofrånkomliga frågan vem som blir nästa måltavla. Det finns fler organisationer och fler folkrörelser som av Timbro eller av SD kan ses som ideologiska motståndare.