Svenska väljare gillar EU. Enligt en färsk undersökning från SCB är 60 procent av väljarna positiva till medlemskapet. Det är en fördubbling sedan 1996, då 30 procent var positiva. Under samma tid har andelen väljare som är kritiska mot medlemskapet minskat från drygt 50 till drygt 10 procent.
Det är med andra ord ingen fara för en svensk Swexit.
Svenskarna är också mer flitiga som väljare jämfört med EU-snittet. 55 procent av väljarna röstade i Sverige i den senaste valet 2019 mot 51 procent i hela EU. Siffrorna för Sörmland skiljer sig dock från resten av Sverige. 2019 röstade 52,4 procent av de sörmländska väljarna i EU-valet.
Skillnaderna mellan kommunerna är dock stora. Väljarna i Strängnäs hamnar närmast rikssnittet med 55,5 procent. Väljarna i Nyköping (57,1 procent), Gnesta (57,6 procent) ligger också över detta snitt. Mest aktiva var dock väljarna i Trosa med 59,8 procent.
Men det finns också kommuner som drar ned snittet i Sörmland. I Flen röstade 52,7 procent i valet, i Vingåker (52,5 procent), i Oxelösund (52,4 procent) och i Katrineholm (51,4 procent). Jumboplatsen går dock till Eskilstuna. Där gick endast 47,5 procent av väljarna och röstade i EU-valet 2019.
Hur man än räknar och jämför siffrorna för EU-valdeltagandet går det dock inte att komma runt att detta val inte drar lika många väljare som riksdagsvalet. 2022 röstade 84 procent av de svenska väljarna i riksdagsvalet. Diskrepansen på nästan 30 procentenheter säger en del om det faktiska intresset för och kunskaperna om EU.
Sverige har exempelvis 21 EU-parlamentariker. Hur många av dem kan du räkna upp utan att fuska? Och om vi ändå testar kunskaper om EU. Kan du hjälpligt redogöra för hur direktiv, förordningar eller fördrag tas fram och klubbas? Vet du vad parlamentet, kommissionen eller ministerrådet har för uppgifter?
Nästan alla kommer att gå bet på uppgiften. Vi vet inte och är inte särskilt intresserade att lära oss. Eller rättare sagt bryr vi oss inte förrän det är för sent.
Det är först när en ny förordning gälla som lag i Sverige eller när ett direktiv ska implementeras i den svenska lagstiftningen som inhemska politiker, intressegrupper, media och medborgare brukar vakna till. Men då är det försent att påverka innehållet.
Samtidigt går okunskapen också att utnyttja. ”Det är för att EU har bestämt det” är ett argument som används då och då och sällan ifrågasätts. Ingen säger emot. Ingen vet om det stämmer – för knappt någon vet vad EU bestämt.
På samma sätt har vi skrala kunskaper inför valet. I EU är exempelvis inte partierna lika viktiga, som de är i riksdagsvalet. I parlamentet är det i stället partigrupperna som har mest inflytande.
Under den här mandatperioden finns sju partigrupper. De svenska partierna är representerade i sex av dem. Det är bara gruppen som politiskt finns längst ut på högerkanten ”Identitet och demokrati” som saknar svenska partier.
Några partier sitter i samma grupp som ett annat svenskt parti. Liberalerna och Centerpartiet är med i gruppen ”Renew Europe Group”. Moderaterna och Kristdemokraterna är med i parlamentet allra största grupp, som för svenskar har det något förvirrande namnet ”Europeiska folkpartiets grupp (kristdemokrater)”.
Andra gruppnamn är närmast självförklarande: Socialdemokraterna är med i ”Progressiva förbundet av Socialdemokrater i Europaparlamentet”, Miljöpartiet i gruppen: ”De gröna/Europeiska fria alliansen”, Vänsterpartiet i gruppen ”Vänstergruppen i Europaparlamentet – GUE/NGL”, Även Sverigedemokraterna grupp ”Europeiska konservativa och reformister” har ett namn som inte är så svårt att förstå.
Det är därför en god ide att man tar reda vad de olika grupperna står för och vad de vill – innan man bestämmer sig för vem man ska rösta på. För det är gruppernas gemensamma politik som styr i hög grad.
Samtidigt viner inte partipiskan lika hårt i grupperna som i den svenska riksdagen. Det finns större frihet för enskilda parlamentariker att rösta efter eget huvud.
Enskilda parlamentariker kan även få betydligt mer makt och inflytande än vad en svensk riksdagsledamot någonsin kan få. Därför är det också viktigt att fundera på vilka av kandidaterna som har förmågan och kapaciteten att få de tunga, prestigefulla uppdragen. De som exempelvis får ansvar att skriva ett betänkande som speglar parlamentets ståndpunkt i ett lagstiftningsärende.
Känns det förvirrande? Det är inte konstigt. EU-valet utmanar våra politiska kunskaper.
Men det är viktigt att de som företräder oss i parlamentet gör ett bra jobb. För det påverkar i hög grad varenda invånares vardag. Cirka 40 procent av alla svenska lagar har sitt ursprung i EU och ungefär 60 procent av ärendena i kommunernas och regionerna fullmäktigesammanträden påverkas av medfinansiering från eller beslut i EU.
Så innan du röstar: Läs på, ställ frågor och fundera på vem som är bäst skickad att representera dig i parlamentet.