Det är aldrig för sent att bli en bokslukare

Det krävs timmar av övning och en ordentlig dos jävlar anamma för att kunna bli en god läsare. Det är både krångligt och jobbigt att öva upp sin förmåga – oavsett om man är åtta eller trettioåtta när man börjar.

Att kunna läsa och förstå det man läser är viktigt. Att läsningen minskar bland barn är därför oroande.

Foto: Eskilstuna-Kurirens ledarredaktion

Ledarkrönika2024-10-31 18:57
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det är höstlov för landets skolelever. Ett lov som efter ett regeringsbeslut 2016 även kallas läslovet. Under den lediga veckan ska barn stimuleras att läsa mer. 

Det säger sig dock självt att en fokusvecka om året inte räcker om även man vill öka läsningen alla andra veckor. Men det är samtidigt inte fel att uppmärksamma frågan särskilt mycket en gång om året. 

Läsförmåga, det vill säga att kunna läsa och förstå det man läser, är nödvändigt för att kunna ta till sig ny kunskap, för att kunna utvecklas och för att kunna förstå andra. Denna förmåga utgör grunden för att man ska kunna bli en fullvärdig samhällsmedborgare. Därför är det oroande att flera studier visar att barns och ungas läsförmåga minskar. 

undefined
Det är viktigt att läsa högt för sina barn.

Trenden är tydlig: barn och unga läser allt mindre. 

Men i Sveriges största statistiska undersökning av barns och ungas medievanor som utförs av Mediemyndigheten går det ändå att se en ljusning. Läsningen i samtliga åldersgrupper, 0–18 år, ökar. 

2022, när den senaste undersökningen genomfördes, hade dessutom andelen barn mellan 9–18 år som inte läser alls minskat jämfört med 2018.

Det går dock ännu inte att dra någon säker slutsats om det här är en tillfällig ökning eller ett trendbrott. Och även om barnen läser mer nu än åren innan, läser de ändå mindre än tidigare generationer. Att få fler barn att läsa varje vecka är och förblir därför en prioriterad samhällsfråga.

undefined
På biliotektet är det gratis att låna hem så många böcker man orkar läsa.

Socioekonomiska faktorer, som uppväxtförhållande eller föräldrarnas utbildningsnivå, påverkar i hög grad vem som blir läsare eller inte. 

Skolan har inte lyckats utjämna dessa skillnader. Och enligt en rapport från Kulturrådet, saknas viktig kunskap om hur barns läsande ska kunna öka och hur man ska få fler barn som inte läser alls att börja läsa. 

Samtidigt är inte detta bara skolans och andra samhällsaktörers uppgift. Det är något som varje förälder – och i förlängningen varje vuxen i barnens närhet – behöver hjälpa till med. 

Barn gör som bekant inte som man säger, utan som man själv gör. 

Föräldrar och andra vuxna som vill uppmuntra barn att läsa måste därför föregå med gott exempel och själva läsa böcker inför barnen. Ett annat knep är högläsning, vare sig det är barnen eller de vuxna som läser och att prata om de texter som barnen har läst. 

Ja, det är lättare att göra för vissa föräldrar/vuxna än andra. Men det är aldrig för sent att bli en god läsare. Oavsett ålder krävs det dock timmar av övning och en förståelse för att det både kommer att vara klurigt och jobbigt– vare sig man är åtta eller trettioåtta när man börjar.