Cirka 21 procent av kommunens gymnasieelever läser på estetiska programmet och samhällsvetenskapsprogrammet.
Nu ska Eskilstunas niondeklassare göra sitt livs första viktiga val. Fler elever borde överväga att söka ett praktiskt gymnasieprogram. De får bättre chanser på arbetsmarknaden och kan alltid studera vidare om de ångrar sig.
I förra veckan tog den första valtiden slut för kommunens niondeklassare. I april är det dags för omval. Både elever och rådgivande vuxna borde ta sig en ordentlig funderare innan den slutliga ansökan skickas in.
Läsåret 2023/2024 läste 270 elever på estetiska programmet och 759 elever på samhällsvetenskapsprogrammet i Eskilstuna. Det motsvarar cirka 21 procent av kommunens elever. Historiskt sett har nästan hälften (43 respektive 42 procent) av dessa elever från Eskilstuna inte fortsatt till universitetsstudier ens tre år efter studenten. Detta framstår som en skräll i jämförelse med naturvetenskapsprogrammet, där 77 procent studerar vidare redan ett år efter examen.
En del av eleverna som gått estetiska programmet eller samhällsvetenskapsprogrammet börjar jobba efter gymnasiet, och det är inget fel med det. Men de får i regel mycket lägre lön än både yrkesutbildade och högskoleutbildade och har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden – cirka hälften lyckas med det. En elev som inte studerar vidare har en lön på cirka 25 000 kronor i månaden tre år efter examen.
Men varför ser det ut så? Många av eleverna på de två programmen väljer sina utbildningar utan planer på att studera vidare. Tyvärr blir resultatet att de kommer ut på arbetsmarknaden sämre rustade än nödvändigt. Enligt Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät har sju av tio företag i Södermanland svårt att rekrytera, och vartannat företag efterfrågar sökande med gymnasial yrkesutbildning.
Välj rätt yrkesutbildning på gymnasiet och jobbet är säkrat.
Från och med i år bör kommunen ta hänsyn till arbetsmarknaden när de finansierar antalet platser i olika gymnasieprogram. Det återstår att se huruvida detta kommer att fungera, eller om kommunerna fortsätter att finansiera billiga utbildningsplatser i teoretiska program i stället för de dyrare yrkesprogrammen. Elevernas val kommer även framöver att väga tungt. Det fria skolvalet måste därför ske på ett omsorgsfullt och informerat sätt.
I kontrast till eleverna på estetiska och samhällsvetenskapsprogrammet är elever i Eskilstuna som har gått exempelvis VVS- och fastighetsprogrammet eller bygg- och anläggningsprogrammet har ett fast fotfäste på arbetsmarknaden till cirka 80 procent och har en medianinkomst på över 33 000 kronor bara tre år efter examen.
Föräldrar och elever borde våga välja ett yrkesprogram. Sedan hösten 2023 ger ändå alla yrkesprogram högskolebehörighet. Om inte annat är helgjour som rörmokare ett betydligt mer lönsamt extraknäck under studierna än att flippa hamburgare.
Georgios Sideras är krönikör på ledarsidan och doktorand i teknik och samhälle på Ratio och SoeTech vid Lunds universitet
Georgios Sideras