EU är en union av och för demokratiska rättsstater. Men på sina håll inom EU undergrävs både demokratiskt statsskick och rättsstat. Det handlar om domstolar, massmedier och mänskliga rättigheter. Och under pandemin har frågan blivit mer aktuell.
Ska EU-medel och coronastöd till länder villkoras med krav om respekt för rättstatens principer?
De flesta länder har också bedömt coronasmittan vara skäl nog för att införa begränsningar av vissa fri- och rättigheter. Många regeringar har fått igenom tillfälliga undantagslagar för att kunna lagstifta utan att söka stöd i sitt nationella parlament. Sveriges regering är en av dessa.
I onsdags presenterades EU-kommissionens första rapport om hur väl medlemsländerna följer rättsstatens principer. Den värderar domstolarnas oberoende, mediefriheten, arbetet mot korruption och respekten för mänskliga rättigheter, däribland minoritetsrättigheter. Budskapet är att alla medlemsländer har något att jobba på.
När det gäller Sverige är mycket bra. Befolkningens har högt förtroende för domstolarna. Enligt flera mätningar är korruptionsgraden låg. Medierna bedöms som fria. Men EU-kommissionen är orolig över hur den ökande hotbilden mot journalister påverkar mediernas frihet på sikt. Detta sker också i många andra europeiska länder.
En sådan utveckling måste hindras. Journalister ska kunna granska och kritisera makthavare utan att riskera familjeliv och hälsa.
Kommissionen påpekar i rapporten att Sverige saknar en nationell anti-korruptionsplan samtidigt som landets offentlighetsprincip beröms. Den ger insyn och goda förutsättningar för att motverka korruption. Också Finland uppmärksammas för liknande lagstiftning.
Flera medlemsländer har bekymmer med tyngre korruption, än den som påträffas i Norden. Malta är ett. Kommissionen påpekar att Maltas antikorruptionsarbete har förbättrats. Samtidigt läggs många korruptionsåtal mot högt uppsatta tjänstemän ofta ner. Mordet på den maltesiska grävande journalisten Daphne Caruana Galizia i oktober 2017 väcker också frågor om hur skyddade journalister på Malta är.
Bulgariens korruptionsproblem är större. I Transparency International senaste korruptionsindex ligger Bulgarien sämst till inom EU. I Sofia och andra bulgariska städer har det sedan sommaren pågått omfattande protester mot landets premiärminister Boyko Borissov. De protesterande kräver Borissovs avgång för att han hjälper korrupta tjänstemän, politiker och maffiaanknutna företag. Flera domstolar har också avslöjats hjälpa maffiabossar i fejder. Bland annat har domare hindrat affärsmäns släktingar från att få medicinsk behandling om inte deras företag skrevs över till skurkarna.
Utvecklingen i Sverigedemokraternas favoritland Ungern kritiseras i rapporten. Premiärminister Viktor Orbáns parti Fidesz har tagit kontroll över landets domstolar och centralbank. Statliga medier har i praktiken gjorts till propagandaorgan för regeringen och oberoende mediers arbete har försvårats. Vallagar har ändrats till regeringspartiets fördel. Utredningar och åtal för korruption och brottslighet mot personer i Fidesz-partiets närhet förekommer, men läggs ofta ner. Ungern liknar ett korrupt enpartivälde.
Kommissionen uttrycker också oro över politiska påtryckningar mot medier i Polen, samt hur regeringen tagit hårdare grepp om landets domstolar. Den polska ytterhögerregeringen har också skaffat sig kontroll över hur ekonomiskt stöd ska fördelas till frivilligorganisationer. Det är en ordning som lett till att pengar till kvinnorättsorganisationer och flyktingrättsgrupper dragits in.
Polens och Ungerns regeringar har kritiserat rapporten. Det heter bland annat att EU-kommissionen missförstått situationen och att Bryssel inte vet vad rättsstatens principer innebär.
Kritiken är ideologisk. Partiet Lag och Rättvisa som leder den polska regeringen ser det fria västeuropeiska samhällssystemet som fördärvligt. Ungerns premiärminister skryter om sitt illiberala demokratibygge. Det är dessa politiska visioner som SD-företrädare uttryckt stöd för. De tillhör samma ytterkant av europeisk radikalhöger som nedvärderar och förkastar EU.
Utvecklingen i Ungern och Polen är farlig. Nedmonterad rättsstat riskerar leda till mindre fria och mindre jämlika medborgare. Välinformerad och fri politisk debatt försvåras av att massmedierna i praktiken är regeringsstyrda. De kliv som regeringarna i Warszawa och Budapest gör i auktoritär riktning måste därför hindras.
Demokratikraven för ländernas EU-inträde 2004 var strikta. Dagens Polen och Ungern hade inte släppts in i EU.
