Hela EU måste ta ansvar för envisa bakterier

Lördagskrönika 19 februari 2022 04:59
Detta är en ledarkrönika. Eskilstuna-Kuriren är en liberal tidning.

Antibiotika ska bara användas när det verkligen behövs. Som läkemedel för människor. Men också i djurhållning. Att Sverige under lång tid haft strikta regler om detta är bra. Ännu bättre vore om fler länder tog ansvar för att inte överanvända antibiotika.

 

En ny EU-förordning som reglerar hur och när läkemedel får användas på djur började gälla förra månaden. I den finns viktiga skärpningar kring antibiotikaanvändning i europeisk djurhållning.

Pandemin har visat faran med farliga och smittsamma virus. Men i bakgrunden har problemet med antibiotikaresistenta bakterier vuxit. När mycket antibiotika används på ett felaktigt sätt inom human- och veterinärmedicin ökar antibiotikaresistensen snabbt. Bakterier som överlever en ogenomtänkt antibiotikabehandling blir motståndskraftiga mot denna sort. Dessa bakterier kan sedan överföras till människor på olika sätt. I livsmedel eller i närmiljö. Antibiotikaanvändningen i djurhållningen påverkar därför också människor. Särskilt allvarligt är det när läkemedelsföretagen inte lyckas utveckla effektiva antibiotika i den takt som resistensen ökar.

Resultatet blir mycket lidande för människor och höga kostnaden för sjukvården. Fungerande antibiotika behövs i en mängd behandlingar, för cancer, vid transplantationer och operationer eller andra tillfällen med ökad risk för infektion. För att inte påskynda sådan resistens bör antibiotika användas försiktigt både vid vård av människor och djur.

 

En del EU-länder har skäl att se över hur de förskriver antibiotika till människor. I en gemensam rapport av flera EU-myndigheter från förra året kan man se hur skillnaderna inom unionen är stora. På en del håll inom unionen används antibiotikan frikostigt. Måttet som myndigheterna använder sig av är mängden såld antibiotika i milligram per (uppskattad) kilokroppsvikt. Genomsnittet inom EU är 130 milligram per kilo. Nederländerna är det land som utmärker sig med lägst konsumtion på nära 53 milligram per kilo. Sverige ligger på 112. Högst konsumtion har Grekland med nästan dubbelt så mycket som Sverige. Sådan oförsiktighet kan i det långa loppet straffa sig.

Dessa skillnader finns också när det gäller antibiotika till djur. Även om användningen i denna del sjunkit under flera år. Antibiotikaanvändningen i Cypern är den största inom EU. Den är nästan fyra gånger så stor som EU-snittet på 108 milligram per kilo. Och nära 36 gånger större än Sveriges. Därför är det inte heller förvånande att det nya veterinärmedicinska regelverket tagits väl emot i Sverige. Lantbrukarorganisationerna här har lobbat hårt för att EU ska ta ut denna riktning. Svenska regler är redan, och har länge varit, tuffare än de som nu gäller inom hela unionen. Det innebär att svenska lantbrukare tagit ett större ansvar för att inte överanvända antibiotika än en del andra europeiska djurhållare.

 

Med de nya reglerna förbättras konkurrensförutsättningar för svenska köttproducenter. De djurhållare i övriga EU som hellre fortsatt använda antibiotika på ett rutinmässigt och oförsiktigt sätt för att kompensera för bristfällig djurhållning måste nu anpassa sig. Andra som velat minska antibiotikabruket men avstått kan nu ta det steget på liknande villkor som många andra. 

Behovet av förbättrad djurhållning lär dessutom öka där mängden antibiotika minskas. För att inte riskera ekonomisk förlust blir det viktigare att arbeta förebyggande med att motverka skador och minska risker för infektion. I detta kan svenska lantbrukare och deras intresseorganisationer vara sina kollegor i övriga EU behjälpliga att förbättra djurhållningen. Det kan handla om att förändra arbetssätt eller att tipsa om vad för investeringar i stallfastigheter eller teknik som behövs.

 

Inte alla problem kan lösas med förbud eller regleringar. Kan branscher hantera det på egen hand är det bra. Men det är inte alltid möjligt. Då är det viktigt att ge branscherna tillräckligt med tid så att nödvändiga anpassningar kan göras. Det gäller både i lantbruket och i andra branscher. Det allt för ofta bespottade förbudet mot en del plastprodukter är ett lyckat exempel.

Det handlar också om konkurrens. Företag som tidigt tagit ansvar för hälsa, miljö och det sociala kan konkurrera på mer lika villkor. De som tidigare låtit bli sådant för att inte dra på sig kostnader som konkurrenterna sluppit kan nu göra det. 

Det är en viktig påminnelse till de lobbygrupper som annars klagar på förbud och regleringar.


 
 
 
 
 
 

Ämnen du kan följa
Läs mer!

Ny hästutbildning startar i Sörmland – unik i Sverige: "Kommer bli spännande"

Ny hästutbildning startar i Sörmland – unik i Sverige: "Kommer bli spännande"