Sverige mÄste kunna stoppa farliga köpare

Svenska och europeiska företag behöver bÀttra pÄ sin kunskap om auktoritÀra regimers intressen i EU.

Svenska och europeiska företag behöver bÀttra pÄ sin kunskap om auktoritÀra regimers intressen i EU.

Foto: Lars Pehrson/SvD/TT

Lördagskrönika2020-05-30 05:29
Detta Àr en ledarkrönika. Eskilstuna-Kuriren Àr en liberal tidning.

I en hÄrt coronadrabbad ekonomi kan samhÀllsviktiga företag i Europa, och Sverige, bli uppköpta av utlÀndska investerare. Det kan vara med pengar frÄn bland annat Ryssland och Kina.

Efter finanskrisen blev mÄnga europeiska företag föremÄl för utlÀndska direktinvesteringar, ofta kinesiska, och den trenden har fortsatt. MÄnga gÄnger gÄr pengarna till vÀsterlÀndska demokratier som Frankrike och Storbritannien. Men ocksÄ Portugal och Italien. Den grekiska hamnen Piraeus tog mot stora investeringar frÄn bland annat Kina efter finanskrisen. En hel del gÄr till köp i östeuropeiska lÀnder, dÀribland Ungern och Slovakien.

För 2019 uppgick de utlĂ€ndska direktinvesteringarna i svenska bolag till 195 miljarder kronor, enligt Kommerskollegium. Huvuddelen kom frĂ„n andra EU-lĂ€nder. Men en del Ă€r ocksĂ„ frĂ„n Kina. Enligt FOI har kinesiska bolag förvĂ€rvat minst 51 företag i Sverige, med ett hundratal dotterbolag, sedan 2002. I ytterligare 14 företag har kinesiska medborgare minoritetsposter. Det gör Sverige till ett av de lĂ€nder i Europa dĂ€r Kina har köpt flest bolag. Det rör sig om allt frĂ„n fordonsjĂ€ttar till högteknologiska forskningsföretag.

Att kapital rör sig över grĂ€nser och kontinenter Ă€r ofta bra. Det Ă€r klokt att pengar som bedöms göra större ekonomisk nytta i en annan del av vĂ€rlden flyttas dit. PĂ„ sikt leder det till tillvĂ€xt och ökat vĂ€lstĂ„nd. Investeringar av denna typ innebĂ€r ocksĂ„ ofta ökad handel med investeringslandet. Exportberoende företag i Sverige sysselsĂ€tter cirka 1,5 miljoner svenskar. MĂ„nga företag Ă€r dessutom beroende av importer frĂ„n utomeuropeiska lĂ€nder, dĂ€ribland Kina. 

Men det finns fog för oro. I SĂ€kerhetspolisens Ă„rsbok konstateras det att ett 15-tal stater har spionageverksamhet i Sverige. I rapporten framgĂ„r att uppköp av svenska företag Ă€r en av metoderna för lĂ€nderna att inhĂ€mta information om samhĂ€llsviktig infrastruktur i Sverige, att fungera som pĂ„tryckningsverktyg eller att komma Ă„t viktig teknologi och kunskap. Senast i februari rapporterades om ryska intressen i NynĂ€shamns oljebolag, Nynas. 

Det hör ocksĂ„ till att kinesisk lag dikterar att kinesiskt Ă€gda företag mĂ„ste dela med sig av teknologi och kunskap till Kinas underrĂ€ttelsetjĂ€nster. Högt uppsatta personer inom det kinesiska kommunistpartiet innehar ofta ocksĂ„ höga positioner i bĂ„de statsĂ€gda och privatĂ€gda företag, i landet. 

I Sverige finns det för nĂ€rvarande ingen lagstiftning som sĂ€ger att staten fĂ„r granska och stoppa utlĂ€ndska investeringar. DĂ€remot finns en EU-förordning, som börjar gĂ€lla i oktober i Ă„r, som sĂ€ger att medlemslĂ€nderna Ă€r skyldiga att informera varandra om vilka utlĂ€ndska investeringar som har gjorts i ens land. För detta mĂ„ste lĂ€nderna etablera en kontaktpunkt pĂ„ en statlig myndighet som blir sĂ€rskilt ansvarig. 

Förordningen anger ocksĂ„ att om ett medlemsland vĂ€ljer att ha restriktioner nĂ€r det gĂ€ller utlĂ€ndska investeringar mĂ„ste det motiveras utifrĂ„n nationell sĂ€kerhet eller allmĂ€n ordning. Processen mĂ„ste dessutom vara transparent och inte diskriminera mot enskilda lĂ€nder. 

Och Sverige Ă€r pĂ„ gĂ„ng. Just nu pĂ„gĂ„r en utredning om hur ett system för investeringsgranskning kan utformas, och ska redovisas först i november 2021. Men i mars lĂ€mnade utredningen över ett delbetĂ€nkande i frĂ„gan. DĂ€r föreslĂ„s Inspektionen för strategiska produkter som kontaktpunkt, men ocksĂ„ ansvarig för granskning av utlĂ€ndska investeringar. 

Moderaterna har under pandemin varit sĂ€rskilt drivande i att fĂ„ granskningsfunktionen pĂ„ plats sĂ„ fort som möjligt, det gĂ„r inte vĂ€nta pĂ„ utredningens slutliga förslag. I utrikesutskottet har partiet fĂ„tt till ett utskottsinitiativ i frĂ„gan, om vilket det nu rĂ„der politisk enighet. Inrikesminister Mikael Damberg (S) förvĂ€ntar sig att regeringen kan lĂ€gga fram förslag om införande av en granskningsfunktion, för remiss, redan nĂ€sta mĂ„nad. Men lagförslag om förbud för utlĂ€ndska uppköp av sĂ€kerhetsklassad verksamhet kommer dröja till efter sommaren.

För att minska riskerna för att samhĂ€llsviktiga företag köps upp av utlĂ€ndsk makt Ă€r det viktigt att staten fortsĂ€tter dĂ€mpa coronapandemins negativa ekonomiska effekter i Sverige, och att EU ger hĂ„rt drabbade medlemslĂ€nder ekonomiskt stöd. Det kan ocksĂ„ vara klokt om företag bĂ€ttrar pĂ„ sin kunskap om auktoritĂ€ra regimers intressen i EU, samt avstĂ„r affĂ€rer med utlĂ€ndska aktörer som utgör ett hot mot landet. 

Det Àr inget fel med att utlÀndska finansiÀrer satsar pengar pÄ svenska företag. Men Sverige mÄste kunna sÀga nej till investeringar som kan utgöra hot för den nationella sÀkerheten.