I en hÄrt coronadrabbad ekonomi kan samhÀllsviktiga företag i Europa, och Sverige, bli uppköpta av utlÀndska investerare. Det kan vara med pengar frÄn bland annat Ryssland och Kina.
Efter finanskrisen blev mÄnga europeiska företag föremÄl för utlÀndska direktinvesteringar, ofta kinesiska, och den trenden har fortsatt. MÄnga gÄnger gÄr pengarna till vÀsterlÀndska demokratier som Frankrike och Storbritannien. Men ocksÄ Portugal och Italien. Den grekiska hamnen Piraeus tog mot stora investeringar frÄn bland annat Kina efter finanskrisen. En hel del gÄr till köp i östeuropeiska lÀnder, dÀribland Ungern och Slovakien.
För 2019 uppgick de utlÀndska direktinvesteringarna i svenska bolag till 195 miljarder kronor, enligt Kommerskollegium. Huvuddelen kom frÄn andra EU-lÀnder. Men en del Àr ocksÄ frÄn Kina. Enligt FOI har kinesiska bolag förvÀrvat minst 51 företag i Sverige, med ett hundratal dotterbolag, sedan 2002. I ytterligare 14 företag har kinesiska medborgare minoritetsposter. Det gör Sverige till ett av de lÀnder i Europa dÀr Kina har köpt flest bolag. Det rör sig om allt frÄn fordonsjÀttar till högteknologiska forskningsföretag.
Att kapital rör sig över grÀnser och kontinenter Àr ofta bra. Det Àr klokt att pengar som bedöms göra större ekonomisk nytta i en annan del av vÀrlden flyttas dit. PÄ sikt leder det till tillvÀxt och ökat vÀlstÄnd. Investeringar av denna typ innebÀr ocksÄ ofta ökad handel med investeringslandet. Exportberoende företag i Sverige sysselsÀtter cirka 1,5 miljoner svenskar. MÄnga företag Àr dessutom beroende av importer frÄn utomeuropeiska lÀnder, dÀribland Kina.
Men det finns fog för oro. I SÀkerhetspolisens Ärsbok konstateras det att ett 15-tal stater har spionageverksamhet i Sverige. I rapporten framgÄr att uppköp av svenska företag Àr en av metoderna för lÀnderna att inhÀmta information om samhÀllsviktig infrastruktur i Sverige, att fungera som pÄtryckningsverktyg eller att komma Ät viktig teknologi och kunskap. Senast i februari rapporterades om ryska intressen i NynÀshamns oljebolag, Nynas.
Det hör ocksÄ till att kinesisk lag dikterar att kinesiskt Àgda företag mÄste dela med sig av teknologi och kunskap till Kinas underrÀttelsetjÀnster. Högt uppsatta personer inom det kinesiska kommunistpartiet innehar ofta ocksÄ höga positioner i bÄde statsÀgda och privatÀgda företag, i landet.
I Sverige finns det för nÀrvarande ingen lagstiftning som sÀger att staten fÄr granska och stoppa utlÀndska investeringar. DÀremot finns en EU-förordning, som börjar gÀlla i oktober i Är, som sÀger att medlemslÀnderna Àr skyldiga att informera varandra om vilka utlÀndska investeringar som har gjorts i ens land. För detta mÄste lÀnderna etablera en kontaktpunkt pÄ en statlig myndighet som blir sÀrskilt ansvarig.
Förordningen anger ocksÄ att om ett medlemsland vÀljer att ha restriktioner nÀr det gÀller utlÀndska investeringar mÄste det motiveras utifrÄn nationell sÀkerhet eller allmÀn ordning. Processen mÄste dessutom vara transparent och inte diskriminera mot enskilda lÀnder.
Och Sverige Àr pÄ gÄng. Just nu pÄgÄr en utredning om hur ett system för investeringsgranskning kan utformas, och ska redovisas först i november 2021. Men i mars lÀmnade utredningen över ett delbetÀnkande i frÄgan. DÀr föreslÄs Inspektionen för strategiska produkter som kontaktpunkt, men ocksÄ ansvarig för granskning av utlÀndska investeringar.
Moderaterna har under pandemin varit sÀrskilt drivande i att fÄ granskningsfunktionen pÄ plats sÄ fort som möjligt, det gÄr inte vÀnta pÄ utredningens slutliga förslag. I utrikesutskottet har partiet fÄtt till ett utskottsinitiativ i frÄgan, om vilket det nu rÄder politisk enighet. Inrikesminister Mikael Damberg (S) förvÀntar sig att regeringen kan lÀgga fram förslag om införande av en granskningsfunktion, för remiss, redan nÀsta mÄnad. Men lagförslag om förbud för utlÀndska uppköp av sÀkerhetsklassad verksamhet kommer dröja till efter sommaren.
För att minska riskerna för att samhÀllsviktiga företag köps upp av utlÀndsk makt Àr det viktigt att staten fortsÀtter dÀmpa coronapandemins negativa ekonomiska effekter i Sverige, och att EU ger hÄrt drabbade medlemslÀnder ekonomiskt stöd. Det kan ocksÄ vara klokt om företag bÀttrar pÄ sin kunskap om auktoritÀra regimers intressen i EU, samt avstÄr affÀrer med utlÀndska aktörer som utgör ett hot mot landet.
Det Àr inget fel med att utlÀndska finansiÀrer satsar pengar pÄ svenska företag. Men Sverige mÄste kunna sÀga nej till investeringar som kan utgöra hot för den nationella sÀkerheten.