Partiledarskapet är en ansvarstyngd uppgift. Som partimedlemmarnas ansikte utåt och röst är de ständigt granskade av press och meningsmotståndare. När partier, likt Centerpartiet nu snart, ska välja ny ordförande är det många kriterier som ska uppfyllas. Och det är stora skor den nya partiledaren har att fylla.
I veckan som gått föreslog Centerpartiets valberedning den tredje, minst tippade, kandidaten Muharrem Demirok som den avgående partiordförande Annie Lööfs efterträdare. I kapplöpningen om partiledarposten lyfte han med beredningen att han på 90-talet dömts till samhällstjänst på grund av misshandel (Corren 20/12-22). Demirok borde ha lagt alla kort på bordet från början i stället för så långt in i valprocessen som det blev. Journalisters intresse för detta kommer han ofta behöva stilla.
Men tidiga motgångar kan vändas. Annie Lööfs start såg annorlunda ut, men hon blev partiledare och näringsminister i uppförsbacke. Med tiden växte hon in i rollen och blev en betydande aktör i det nya partipolitiska landskapet. Hennes syn på vikten av en bred mitt, som hon hållit fast vid på senare år, borde delas av fler partier som inte befinner sig i politikens ytterområden.
Lööfs motstånd mot SD och varje tänkbart samarbete med det främlingsfientliga partiet har varit helgjutet och renhållningen mot ytterligheter kompakt. Det är ett arv hennes efterträdare behöver bygga vidare på. Att utforska olika sorters samarbetsformer bortom fördummande blockpolitik blir viktigt, särskilt när ekonomi och säkerhet är satt i gungning och klimatomställningen behöver öka i tempo. En vaken opposition ska också markera mot och skärskåda regeringspartiernas uppgörelser med SD.
Och någon förändring i detta förhållningssätt har Demirok inte gett uttryck för. Kommunalrådet från Linköping, numera riksdagsledamot, har i flera intervjuer hållit samma linje som Annie Lööf (Dagens Samhälle 11/1-23). Något SD-samarbete ska det inte bli med honom vid rodret har varit beskedet. Gott så! Den gränsen bör hållas också om det högerifrån skulle börja lockas med vidlyftiga löften. Det skulle annars undergräva de viktiga liberala steg som partiet tagit både under Annie Lööf och Maud Olofsson.
Det är visserligen långt till nästa val. Men det finns skäl att fundera på vilket parti Centern ska vara då. I senaste valet förlorade partiet 7 av 31 mandat i riksdagen. I det sörmländska kommunalvalet var det bara i Oxelösunds och Trosas kommunfullmäktige som Centerpartiet hade oförändrade mandatantal. Resten av Sörmlands kommuner förlorade partiet ett eller två mandat. Inte minst i kommundelar där partiet tidigare varit starka, ofta på landsbygden, tappade man mycket.
Orsakerna till tappet kan och bör diskuteras i Centerns ledning och parti. Att en del politiker i valrörelsen, inte minst från populisthöger, lockade en del landsbygdsväljare med löften om lägre dieselpriser kan ha spelat in. Löften som nu verkar vara svåra att göra verklighet av i regeringsställning.
Samtidigt är det som Muharrem Demirok gjorde klart i en intervju med tidsskriften Liberal Debatt: landsbygdsfrågorna är mer än bränslepriser. De är skola, infrastruktur, service av olika slag, både privat och offentlig – sådant som är viktigt också i mer tätbebyggda områden. Det är förvisso inte frågor som alltid kan besvaras i rikspolitiken. Ute i kommunerna och regionpolitiken sitter ju en del andra beslutsfattare på olika sorters lösningar. Men det är viktigt att lyfta när debatten annars kantrat över i bränslepopulism.
Med nytt ledarskap finns det också chans till förändring där förnyelse behövs. Och i Centerns skolpolitik och alkoholpolitik behövs det uppryckning. I dessa frågor har partiet ställt sig alltför nära snäva särintressen när det allmännas intresse borde väga mer. Muharrem Demirok har uttryckt en vilja att flytta Centerpartiets position i skolfrågan. Vad det direkt innebär är ännu inte helt klart, men det finns frågor där partiet behöver sälla sig till andra.
Skrotade skolköer är en sådan sak. Det skulle öppna upp det fria skolvalet för fler än i dag. Skolpengen behöver också justeras så att skolaktörer inte får betalt för tjänster och ansvar de inte utför eller har. Kan Centerpartiet ta ställning för detta, kan mycket vinnas. Samma tillmötesgående är längre bort i frågan om "gårdsförsäljning". Partiet går då i linje med sådant som kan bryta upp Systembolagets alkoholmonopol och försämra folkhälsan.
Samtidigt ska inte en partiledares betydelse överdrivas. Deras anslag och person kan påverka väljarnas förtroende för partier, och ibland också vilka politiska relationer som kan var möjliga. Men ett folkrörelseparti som Centern i grund och botten är står och faller inte med sin partiledare. Det är medlemmarna som bestämmer partiets politiska innehåll och riktning, beslutad i föreningsdemokratisk ordning. Det är de som ska hålla flanken mot ytterligheternas populism och den sortens muterad liberalism som satt klorna i delar av Liberalerna.