Fram till 2031 kommer antalet personer över 80 år att öka med nästan 50 procent. Att fler blir äldre är i sig positivt. Men det innebär också ett tilltagande behov av välfärdstjänster.
Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) beräknar exempelvis att antalet anställda inom äldreomsorgen behöver öka med drygt 30 procent fram till 2031. Allt som allt behöver kommunerna och regionerna anställa cirka 410 000 nya medarbetare för att kunna bemanna nya tjänster och ersätta medarbetare som går i pension.
Det kommer att bli svårt för att inte säga omöjligt.
SKR menar dock att behovet av fler anställda kan minska genom förändrade arbetssätt samtidigt som man tar tillvara och utvecklar de befintliga medarbetarnas kompetens.
Det låter ju bra i teorin. Men i praktiken har kommuner och regioner inte direkt gjort sig kända för sin förmåga att ta hand om sina medarbetare.
Ny statistik från SKR visar till exempel att endast 30 kommuner hade lägre sjukfrånvaro 2022 jämfört med pandemiåret 2021. På riksnivå steg den totala sjukfrånvarotidens andel av den ordinarie arbetstiden från 7,7 procent 2021 till 8,1 procent 2022.
I Sörmland hamnar Eskilstuna under rikssnittet med 7,8 procent. Strängnäs, Flen, Katrineholm och Vingåker hamnar däremot över snittet. Strängnäs med 8,4, procent. Flen och Katrineholm på vardera 8,5 och Vingåker på hela 9,7 procent.
De höga sjukskrivningstalen hör samman med kompetensbristen.
Till Dagens Samhälle säger Kristina Folkesson, utredare på SKR:s arbetsgivarpolitiska avdelning, att kompetensförsörjningen är ett hinder för att kunna minska sjukskrivningarna: ”Den stora orsaken till arbetsmiljörisker är kompetensbrist och svårigheter att bemanna verksamheterna. Vi ser det allt tydligare,” konstaterar hon.
Att förbättra arbetsmiljön och minska sjuktalen är dock inget som görs i en handvändning.
En avgörande faktor för att det ska lyckas är ledarskapet. Det finns gott om forskning som visar på dess betydelse för de anställdas hälsa och välbefinnande. En kunskapssammanställning från Myndigheten för arbetsmiljökunskap visar att det är särskilt viktigt att medarbetarna känner sig sedda, inspirerade och motiverade i sitt arbete.
Det kräver bland annat ledare som är tillgängliga. Chefer som lyssnar på samt visar förtroende för sina medarbetares förmågor genom att ge dem ansvar, utrymme och medbestämmande.
Allt detta kan verka självklart, men det är inte direkt ett ledarskap som man spontant förknippar med verksamheterna i våra kommuner och regioner – även om det finns många chefer som jobbar på det här viset.
Trenden går i stället snarare alltmer ut på ökad administration, dokumentation och detaljstyrning.
Längst lär man ha kommit i hemtjänsten där den så kallade minutstyrningen i många kommuner har fråntagit både de anställdas och äldres möjlighet att anpassa arbetsuppgifterna. Ska hallen dammsugas får den anställda inte komma överens med brukaren att dammsuga i köket i stället. Det spelar ingen roll om hallgolvet är rent och det är fullt med smulor på köksgolvet.
Den typen av rigid styrning av arbetet gynnar varken brukare eller anställda. Ändå avskaffas inte minutjakten inom hemtjänsten.
Traditionellt har man utgått från att minimera risker och identifiera brister och problem när man arbetat för att förbättra arbetsmiljön. Det är ett viktigt arbete. Men det är även nödvändigt att prata om de faktorer som gör att en arbetsplats fungerar bättre, så kallade friskfaktorer. De bidrar var och en till bättre arbetsmiljö och lägre sjuktal.
Ett gott ledarskap som innebär att medarbetarna känner sig delaktiga i och kan påverka verksamheten. Kontinuerligt arbetsmiljöarbete och kompetensutveckling är några grundläggande friskfaktorer. Men det finns fler. Exempelvis att organisationen och de beslut som fattas upplevs som transparenta och rättvisa. Det kräver både god kommunikation och återkoppling mellan medarbetarna samt mellan medarbetare och chefer. Fungerar kommunikationen i alla led blir det även enklare att prioritera bland arbetsuppgifterna. För att minska sjuktalen behöver cheferna även agera när de ser tecken på ohälsa bland medarbetare. Sjukdom kan inte undvikas men för att minska riskerna för långvarig sjukdom krävs både förebyggande insatser och snabba åtgärder.
Friskfaktorerna innehåller varken några nya eller revolutionerande budskap. Mest handlar det om sunt förnuft.
Men det skulle innebära en smärre revolution om de faktiskt började användas i våra kommuner och regioner.