Det visar Svenska Dagbladets reporter Negra Efendić, i sin Svenska Dagbladet, 9/1)
Därmed förminskar han problemet och försvårar diskussionen. För frågan är inte om vi ska tillåta medicinska ålderbedömningar eller inte. Frågan är varför de inte är säkra och varför bedömningarna inte bygger på samma principer som rättsstaten i övrigt.
Om det svenska samhället i stort hade fungerat som ålderbedömningarna, hade exempelvis våra fängelser varit fulla med människor som kan ha, eller kanske till och med sannolikt har, misshandlat och rånat. Allt enligt principen att man måste ta det säkra före det osäkra, och alltså hellre burar in en för mycket än en för lite, för att värna tryggheten på gator och torg.
Det skulle vara att spela roulette med enskilda människors liv och framtid, och därför är modellen otänkbar i en rättsstat. Samma inställning bör gälla när det kommer till att värna barns rättigheter – oavsett om de är födda i Sverige eller inte.