Trafik skapar negativa effekter som klimatutsläpp, luftföroreningar, buller, trängsel och olyckor. Det är saker som drabbar alla och den som orsakar detta bör betala för dem. Det är både rättvist och effektivt för att minska problemen. Godstransporter på väg betalar endast mellan 50 och 75 procent av de kostnader som de orsakar samhället, visar en rapport från Trafikanalys.
Det är i tätorterna som godstrafiken orsakar mest negativa effekter. Naturligtvis har godstransporterna även oumbärliga och mycket positiva effekter som att varor kommer fram, men dessa betalas av slutkonsumenten. De negativa effekterna som drabbar det omgivande samhället är det däremot ingen som betalar för fullt ut.
Kommunerna och dess invånare, särskilt de som bor i tätort, drabbas av buller, trängsel och luftföroreningar från godstransporterna. Den bästa möjligheten för kommunerna är att genom samhällsplanering försöka minska de negativa effekterna. Godstransporter och varudistribution är ett av de fyra fokusområdena i det förslag till trafikstrategi som Katrineholms kommunfullmäktige återremitterade i måndags.
I förslaget finns mål om att boende och besökare ska uppleva att transporter av varor och gods sker på ett säkert sätt och att företagare ska uppleva att det finns goda förutsättningar för varuförsörjningen. Detta är helt rimliga mål som är svåra att invända mot. Det är lite knepigare med det tredje målet i förslaget som går ut på att antalet transporter av varor och gods ska minska. Förhoppningsvis kan det ske genom effektivisering. Men det kan vara svårt att slå fast att transporterna ska minska till varje pris. Katrineholm har redan ett stort logistikcenter. Det kan inte uteslutas att det kommer bli mer logistikverksamhet eller varuproduktion i Katrineholm. Det skulle kunna hota målet om minskade transporter men bidra till andra mål som Katrineholm kommun har.
Men effektivisering av transporter handlar inte bara om näringslivet. Kommunen själv beställer mycket transporter av varor till exempelvis skolor och äldreboenden och mer. Dessa transporter har kommunen mer direkt påverkan på än vad de har på näringslivets transporter. Både Katrineholm och, inte minst, Eskilstuna har genom omlastningscentraler kommit en bit på väg när det gäller transporter till kommunala verksamheter. Innan Eskilstuna öppnade sin omlastningscentral under hösten 2014 kunde det varje dag komma flera transporter till en skola. Efter att omlastningscentralen öppnades åker i stället en lastbil med olika varor till de kommunala verksamheter som ligger inom ett område. Antalet stopp för lastbilar har därefter halverats, vilket ökar trafiksäkerheten vid skolor och förbättrar stadsmiljön. Detta är ett exempel som fler kommuner kan inspireras av.