Samtidigt skriker sjukvården, äldreomsorgen och byggarbetsplatser efter personal. Precis som att arbetsmarknaden för exempelvis ingenjörer, arbetsterapeuter, biomedicinska analytiker och lärare är god – några av yrkena man kan utbilda sig till efter att ha gått ett studieförberedande program.
Så ljusnande är framtiden långt ifrån inom alla branscher. Två av de tuffare är kultur och media, där antalet utbildade överträffar arbetsgivarnas efterfrågan med råge.
Därför är det svårt att förstå varför Elsemarie Hallqvist, verksamhetschef för gymnasiet och högstadiet i Katrineholm, anser att det är ett problem att få elever väljer det estetiska programmets musikinriktning. Särskilt med tanke på att det populäraste programmet är vård- och omsorg (Katrineholms-Kuriren, 12/4).
Det hade varit betydligt mer problematiskt om det varit tvärtom. Då hade kommunerna fått klyva sina hår än mer än i dag när de behöver rekrytera behörig personal till äldreboenden och hemtjänst. Ett problem som inte finns inom musikbranschen.
Det betyder inte att elever inte ska få välja fritt när de botaniserar bland gymnasieprogrammen. Men precis som när unga söker till högskole- och universitetsutbildningar bör valet ske med öppna ögon, vilket visar på vikten av information. Och här råder stora brister.
Enligt Camilla Andersson, som har många års erfarenhet av studievägledning, borde barn och unga inte träffa studievägledare först när de går i åttan eller nian. Tankegångarna om vilket gymnasieprogram som passar bäst kan påbörjas tidigare, så att antalet ”felval”, alltså elever som hoppar av efter ett år och börjar om årskurs ett på ett annat program, minskar. (P4 Sörmland, 10/4)
Det senare gjorde så många som 186 ungdomar i Sörmland förra året. Och eftersom ett gymnasieår i snitt går på cirka 110 000 kronor per elev, blir extrakostnaden runt 20 miljoner sörmländska skattekronor om året, bortsett från den indirekta och betydande kostnaden som ett års senare intåg på arbetsmarknaden innebär för både samhället och individen.
Därför är det inte enbart av godo när de studieförberedande programmen har många sökande, ifall inte de som söker har tänkt igenom valet ordentligt. Den som inte tror sig vilja studera vidare på universitet eller högskola har större möjligheter att få jobb om han eller hon har gått exempelvis bygg- och anläggningsprogrammet eller vård- och omsorgsprogrammet, än om de tre gymnasieåren har spenderats på kurser inom moderna språk och musik.
Därmed inte sagt att de senare kunskaperna är av ondo. Men den som vill ha jobb direkt efter studenten bör lägga tiden på att skaffa sig yrkeskunskaper som efterfrågas på arbetsmarknaden.