Samtidigt får man inte glömma att statsråden inte bara ska lyckas tillträda och få igenom budgeten. De behöver även, till och med framför allt, ha tillräckligt stort stöd i ryggen så att de kan kavla upp ärmarna och få bukt med fem S: skolan, sjukvården, skattesystemet, spydigheterna och strukturomvandlingen på arbetsmarknaden.
Låt oss ta dem i tur och ordning.
Skolan. Det svenska utbildningssystemet är inte underfinansierat. Tvärtom lägger vi förhållandevis mycket pengar på varje elev.
Trots det är resultaten inte vad de borde vara. Läraryrket måste bli mer attraktivt och skolan bli bättre på att kompensera för elevernas socioekonomiska bakgrund, exempelvis genom att locka de bästa lärarna till skolorna med störst utmaningar.
Det fungerar i andra länder. Varför skulle det inte gå här?
Sjukvården. Sveriges sjukvård är inte i kris. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting, som har undersökt hur väl vården lyckas få patienterna att överleva, är vi bäst av 16 OECD-länder.
Däremot är primärvårdens andel av resurserna låg och Sverige har förhållandevis få allmänläkare. Det gör i sin tur att många patienter söker sig till sjukhusen, vilket skapar en ond cirkel med långa köer och högre kostnader.
Skattesystemet. Sverige är i stort behov av ännu en underbar natt. Skatterna på arbete bör sänkas och växlas mot höjd skatt på fastigheter och konsumtion.
Dessutom ska det nya skattesystemet vara så likformigt som möjligt, med färre undantag och kryphål, vilket i sin tur kräver en bred förankring i riksdagen, så att inte varje ny regering röstar igenom sina favoritavdrag.
Spydigheterna. Oavsett hur nästa regering ser ut kommer det att krävas blocköverskridande samarbeten. Därför kan partiledarna redan nu anamma ett mer lågmält och respektfullt tonfall, och även jobba för att det ska gälla i riksdagsgruppen och bland lokalpolitiker runt om i landet.
Häftiga utfall i sociala medier, där motståndare svartmålas, problem skylls på alla andra och komplexa situationer förenklas, hör lika lite hemma bland partitoppar som på skolgården. Samma sak med det allt mer avhumaniserande sättet att beskriva en del människor.
Strukturomvandlingen på arbetsmarknaden. Det finns forskning som menar att ungefär hälften av alla jobb kommer att försvinna eller förändras mycket under de närmaste 20 åren, på grund av automatiseringen, digitaliseringen och globaliseringen. Vidare råder det enligt Arbetsförmedlingen arbetskraftsbrist inom 75 procent av de 200 yrken som de har undersökt.
Detta, att erbjuda människor vidareutbildning och omskolning så att de kan fylla luckorna på arbetsmarknaden – så att Sverige står sig i konkurrensen, gemene man fylls av framtidstro och alla känner att de har en självklar plats och är med och bygger samhället – är en av dagens största utmaningar, om vi ska klara välfärden. Det kräver i sin tur även satsningar på bostäder och kommunikationer, så att fler kan flytta till jobben, samt ta sig dit och hem.
Varsågod. Det här var gratis råd till nästa statsminister inför regeringsförklaringen.