En av konflikterna mellan försvars- och utrikesdepartementen har gällt ett ”förbud” mot kärnvapen i ett konventionsförslag inom FN. Detta har inte fått bifall från någon stat med kärnvapen. Man kan vara helt säker på att det aldrig kommer att få en regim som den ryska att sluta att ha kärnvapen som hot mot andra.
På en del håll sågs svensk anslutning som ett taktiskt trumfkort mot att vårt allt mer omfattande samarbete med Natoländer skulle övergå i ett verkligt medlemskap. Å andra sidan fanns oro för att konventionen kunde undergräva icke-spridningsavtalet om kärnvapen, dit det knutits kontroll- och inspektionsmekanismer som saknas i den nya konventionen.
Samarbetet med europeiska Nato-länder och med USA kunde, invändes det också, äventyras genom en ratificering av konventionen. Det är i så fall en allvarlig sak. Säkerhetshoten mot Sverige har vuxit på en rad sätt. Härom dagen kom en ny varning från chefen för MUST, Sveriges militära underrättelsetjänst MUST.
En av UD:s ambassadörer, Lars-Erik Lundin, fick i uppdrag att gå igenom vad konventionen kan innebära för svensk säkerhetspolitik och vår position i internationella nedrustningsförhandlingar. En del misstankar förekom: Var det ett mygel av sådana UD-tjänstemän som i grunden ogillar hur säkerhetspolitiken utvecklats sedan Putinhotet vuxit? Hade de fått en utredare som skulle göra det politiskt tungt att lämna konventionen utan svensk anslutning?
Så blev det inte alls. Lars-Erik Lundins grundliga och pedagogiskt föredömliga utredning är närmast förintade för den slarvigt hopsatta konventionstexten. Han varnar mycket bestämt: Svensk anslutning kan väntas skada landets säkerhetspolitiska läge. Den skulle föra oss i motsättning till de länder vi har omkring oss i Norden och i EU, och som vi är starkt beroende av i vårt säkerhetssamarbete. En förbisedd del av konventionstexten fördömer just dessa länders säkerhetsstrategi sedan årtionden – att skydda sig under paraplyet av den amerikanska avskräckningen mot ryska angrepp.
Därmed kan regering och riksdag utan större politiska svårigheter lägga frågan åt sidan.