I våras fattade kommunen beslut om att hela skolstrukturen i Strängnäs ska ses över, som en del av det långsiktiga skolutvecklingsprogrammet. Tjänstemännen fick i uppdrag att ta reda på hur kommunen kan skapa den bästa möjliga skolan för alla. De har tittat på hur det kan bli mer pengar över till den pedagogiska verksamheten genom att minska lokalkostnaderna. Det har framför allt varit de fem högstadieskolorna och de tre landsbygdsskolorna som har varit under utredningens lupp. Nu är rapporten klar, och på fredagen fick politikerna i kommunstyrelsen och barn- och utbildningsnämnden ta del av den.
Utredarna hade till uppdrag att ta fram minst två olika förslag som politikerna kunde ta ställning till. Men resultatet blev två väldigt snarlika alternativ. Båda innebär att de tre landsbygdsskolorna läggs ner och att Stallarholmsskolan blir en F–6-skola. Förslag två innebär dessutom att Tosteröskolan läggs ner och Karinslundsskolan blir en F-6-skola. I det förslaget ingår också en anpassning av Paulinska skolan som ska göras större genom att ta över socialkontorets lokaler i samma hus.
Tjänstemännen har också tagit fram ett tredje förslag som är tänkt att genomföras längre fram i tiden, omkring år 2021–2025. Då väntas befolkningen i Läggestaområdet ha ökat så mycket att det behövs ytterligare en skola i Mariefredstrakten. Den nya skolan föreslås då ta över 7–9-klassare från Stallarholmen, Mariefred och Åker så att de befintliga skolorna blir F–6-skolor.
Det tredje förslaget är möjligt att kombinera med de två första. I samtliga förslag är det tänkt att förskolorna ska bli kvar även på landsbygden.
Enligt utbildningschefen Tony Lööw finns det flera ekonomiska vinster med att lägga ner en skola. Dels minskar lokalkostnaderna, dels kan driftsbudgeten flyttas över till elevernas nya skola. Härads skolas driftsbudget är omkring en och en halv miljoner kronor och för högstadiet i Stallarholmen är motsvarande summa sju miljoner kronor.
‒Samtidigt har eleverna inte nödvändigtvis med sig kostnader. Deras nya skola har redan en struktur; material, speciallärarresurser, elevhälsa. Det innebär att pengarna kan användas till att till exempel anställa fler pedagoger eller satsa på att förbättra elevhälsan, säger Tony Lööw.
Exakt hur mycket som sparas vid respektive förslag kommer att framgå när rapporten är sammanställd och politikerna ska ta ställning till förlagen. Men vinsterna är inte bara är ekonomiska, menar han. Andelen behöriga lärare per skola blir också högre och rektorerna som tidigare har delat sin tid mellan fler enheter kan i stället koncentrera sig på en skola.
Tjänstemännen har samlat in drygt 2 000 åsikter från lärare, föräldrar, elever, skolpersonal och allmänheten. Strengnäs Tidning har tidigare skrivit om att många lärare har uttryckt att de vill ha större enheter, men att allmänheten vill ha landsbygdsskolorna kvar. Åsikterna har tagits i beaktande, enligt Tony Lööw.
‒Vi har sett i medborgardialogen att folk har mycket tankar kring skolors vara eller icke vara. Det har vi också tagit med, men uppdraget var att vi skulle komma med förslag som innebär en minskad lokalkostnad. Det är det vi har tittat på. Sen är det en politisk fråga hur önskvärt det är och hur hårt man kan driva den här frågan, säger han.
Om politikerna röstar ja till alternativ ett eller två, tror Tony Lööw att de aktuella skolorna ska kunna läggas ner tidigast höstterminen 2018.
‒Vi får titta på om det blir allt samtidigt eller om vi ska fasa ut verksamheten. Men vi kan inte vänta för länge för då utarmas den efter hand. Det finns inget skäl för en elev att börja i årskurs sju i Stallarholmen hösten 2018 om nu beslutet är att högstadiet inte ska finnas kvar.
Barn- och utbildningsnämnden tar ställning i frågan den 24 oktober, kommunstyrelsen den 25 oktober och därefter ska ärendet till kommunfullmäktige för slutgiltigt beslut.
Det kan tyckas vara snart, men kommunstyrelsens ordförande Jacob Högfeldt (M) tycker att frågan har skjutits på framtiden länge nog.
‒Att skapa den bästa möjliga skolan är vårt kärnuppdrag. Vi har sett den här processen en gång tidigare, och den är svår, men om vi ska ta ett långsiktigt ansvar för att nå den bästa möjliga skolan kan vi inte låta den här frågan ta ytterligare många år, säger han.
Han får medhåll från kommunalrådet Monica Lindell Rylén (S).
‒När vi gick igenom det här förra gången handlade utredningen bara om landsbygdsskolorna, nu har man tittat på helheten på ett annat sätt. Det vi måste ta ställning till nu är hur vi erbjuda en bra lärmiljö för alla våra elever, säger hon.
Maria Antropowa Ehrnfelt (M), ordförande i barn- och utbildningsnämnden, tror att ledamöterna har tillräckligt med tid på sig att ta ställning till förslagen.
‒Det tror jag absolut. Vi har fått ständiga återkopplingar och kunde tänka oss vad rapporten skulle resultera i. Nu ska vi ta till oss förslagen och diskutera dem i våra grupper, säger hon.
I oppositionen togs rapporten emot med blandade känslor. Centerpartiet har i många år haft som mål att landsbygdsskolorna ska vara kvar, och oppositionsrådet Marianne Andersson (C) är inte nöjd med utvecklingen.
‒Det är ett drastiskt slag, det slår undan benen för landsbygdsskolorna helt och hållet. Förslagen sparar inte så mycket pengar och det är pengarna man behöver för att förbättra lärmiljön, säger hon.
Hon påpekar att det inte finns något som tyder på att de mindre skolorna har en sämre lärmiljö, utan att forskning visar att man lär sig bättre i en lugn miljö.
Madeleine Bilberg (MP) är också skeptisk. Hon tror att en ny omorganisation kan leda till att ännu fler föräldrar väljer att sätta sina barn i friskolor.
‒Det är inte särskilt många miljoner som kan sparas in så här. Vi har redan haft många omorganisationer. Vi vill att personalen ska få arbetsro, men nu rycker vi bort mattan igen, säger hon.
Margareta Furustrand (L) är mer positiv till en nedläggning. Men hon tycker att tidsplanen för beslutet är väldigt kort, att kommunstyrelsen ska fatta beslut redan dagen efter barn- och utbildningsnämnden utan att ledamöterna hinner diskutera det mer inom sina respektive partier. Där får hon medhåll av både Marianne Andersson och Madeleine Bilberg. De är också överens om att medborgardialogen borde fortsätta.
‒Vi kan inte bara säga "tack för era synpunkter men så här blir det" utan man måste följa upp människornas åsikter, säger Margareta Furustrand.
Men någon ny organiserad medborgardialog är inte planerad.
‒Underlaget har skapat förslagen som politikerna ska ta ställning till. Medborgarna har alla möjligheter att prata med de politiska företrädarna, men vi kommer inte ha en vända till för att samla in åsikter, säger Jacob Högfeldt.