Talare varnade för en politik där påhittade eller felaktiga påståenden likställs med eller övertrumfar verklig kunskap, vunnen med vetenskapliga metoder.
För varningarna fanns tänkvärda skäl. Direkt orsak var Donald Trumps kampanjmetoder, och angreppen på forskningsbudgetar och vetenskapliga institutioner. Ända sedan 1970 ordnas så här års i USA en ”Earth Day” om främst miljöskydd och vetenskap. I år växte detta till en internationell begivenhet med omkring 500 manifestationer, även utanför USA. I Sverige hölls möten i fem av universitetsstäderna, men detta kan vålla ett missförstånd. Alla folkgrupper och regioner behöver vetenskapens frukter. De nya hoten är inte avgränsade, och riktade endast mot forskares eller akademiska institutioners villkor.
Kunskapen om de fossila bränslenas inverkan på klimatet har vuxit. Då är det oroande när världens mäktigaste land får en ledning där flera makthavare motsatt sig klimatpolitik och rentav förnekat vetenskapliga resultat. De angriper avancerade vetenskapliga institutioner i USA, såsom NASA. Dessa är globalt ytterst betydelsefulla för mätningar och klimatstatistik. Även en rad andra vetenskapliga verksamheter, i medicin, miljövård och annat, hotas av delvis omfattande nedskärningar.
Ett stilprov kom i fredags då Trumpstyret fockade chefen för USA:s folkhälsoinstitut. Han hade understrukit att våldet med skjutvapen dödar och skadar så många att det medicinskt sett är ett folkhälsoproblem. Han hade besvärat alkoholproducenterna samt en del läkemedelindustri och läkarintressen med obekväma sanningar om det mycket omfattande alkohol- och opiatmissbruket. Han hade försvarat vaccinationer, medan presidenten spritt vaccinationsfiendernas myter. Som tredubbelt obekväm fick han sparken. Men allt han sagt hade gedigen vetenskaplig grund.
Näthat och nätlögner har satts i system av inte minst den internationella ytterhögern och av auktoritära regimer som Rysslands. ”Alternativa” fakta används för att sprida förvirring och undergräva tilltron till både vetenskap och demokratisk politik.
För att försvara demokratin behöver man också försvara respekten för fakta och beprövad erfarenhet – som är till hjälp för en politisk dialog där man löser frågor i diskussion och kompromissar om intressekonflikter och fördelningsfrågor.
Det är ju inte så att vetenskapen är demokratins enda grund eller att det skulle finnas något vetenskapligt svar som gör politiska idéer eller värderingar om frihet och människovärde överflödiga.
Demokratin bygger i hög grad på värderingar, och på lång historisk erfarenhet av de hemska mänskliga konsekvenserna av demokratins motsatser – i system byggda på envåldsmakt, totalitär diktatur, rasåtskillnad eller ensidiga klassherravälden.
Men demokratin behöver, i stort och i smått, den kunskap vetenskap kan ge, i frågor av det slag där kunskap kan vinnas med vetenskaplig metod. Det är inte bara Trumpfigurer och troll som sprider myter, blundar för fakta och förnekar vetenskapliga resultat. I mindre skala är detta vanligt bland lobbyister och önsketänkare av många slag.
Likväl är faktum att flygresor är miljöskadliga, medan både vindkraft och kärnkraft är klimatvänliga. Alkohol är inte hälsokost och hjärtmedicin men däremot beroendeframkallande, cancerogen och orsak till stora sociala och medicinska skador.
Bilbälten räddar liv och tobaken dödar – trots att en tidigare generation av kunskapsförnekare i båda fallen vägrade medge det.
Finns det respekt för kunskap och erfarenhet i det lilla finns det också en bättre motståndskraft mot de mer svepande angreppen mot vetenskapen – som allt från klimatförnekare till förintelseförnekare håller på med.