Ett hårt tal, som följde strategin att fördjupa motsättningar och piska in oförsonlighet. Ett tal där ord som ”frihet” och ”demokrati” saknades.
Carl Bildt påpekade i Sveriges Radio att även begreppet ”den fria världen”, som syftar på motsättningen mellan demokrati och förtryck, saknades för första gången i en lång följd av installationstal av presidenter från båda partierna.
Både det hätska tonfallet i talet, och förändringen som Bildt uppmärksammade, följer av Trumps värderingar och det han har av politisk filosofi. Det är ett misstag att tro att det bara handlar om den nye presidentens egocentricitet och lynnighet.
Fientlighet mot fri handel var ett centralt inslag i Trumps tal i fredags, liksom före och efter valet i november. Rader av konkreta hotelser har utslungats mot utpekade företag och länder om drastiska strafftullar på 35 procent eller mer. Ståndpunkten har Trump företrätt under årtionden, tillsammans med uttalad ovilja mot en rad av USA:s bästa vänner, allierade och handelspartners i världen.
Med sådan attityd finns en logik i att ta lätt på en regim som Putins Ryssland, som är ointressant vad gäller export och import, men däremot ett hot mot en rad andra länders säkerhet och frihet.
Trumps hållning är inte alls unik i USA:s historia. Den var utbredd före andra världskriget, och fick då förödande ekonomiska följder med tullagstiftning som förlängde och fördjupade den stora 30-talsdepressionen. Den tog sig även uttryck i den organisation som under slagordet ”America First” krävde att USA skulle lämna England och övriga Europa i sticket inför det överhängande hotet från Hitlers nazism. Betecknande nog återanvänds just deras slagord, ”America First” av Trump, och det upprepades i installationstalet.
Kombinationen handelshinder och mjukhet mot fascistiska rörelser är inte heller ny inom konservatismen. Båda delarna var klassiska högerlinjer, som förekom även i Sverige så sent som under mellankrigstiden.
Erfarenheten lärde att båda delarna, antiliberal handelspolitik och antiliberal öppenhet mot den yttre, militanta högern, är ytterst riskabla för fria länders välstånd och frihet. Även de flesta konservativa har därför efter andra världskriget samsats med frihandelsvänliga liberaler och socialdemokrater om en friare internationell handel och om demokratiernas samverkan som skydd mot kommunism och fascism i deras olika varianter och populistiska förklädnader.
Trump representerar här ett högerns ras bakåt i historien. Det gäller även hans agitation där handelsrestriktioner framställs som en fördel för ”folket” och ett slag mot ”etablissemanget”. De som lät sig dras med har nu fått en särdeles högervriden regering, med ett stort inslag av miljardärer.
Tullar och liknande pålagor, som Trump orerar om, har för det första samma effekt som skattehöjningar, när de genom högre priser slår mot konsumenter eller annat näringsliv. Deras andra sida är bidragspolitik till utvalda branscher, som subventioneras utan att kostnaden redovisas i statsbudgeten. Nettoeffekterna för ekonomin i stort är som regel mycket negativa, dels genom prishöjningarna, dels genom effektivitetsförlusterna av subventioner och snedvridning samt inte minst när länder som tävlar mot varandra med handelshinder skadar både sig själva och varandra.
Trump använder en modernitet som twitter för att skrävla, hota och agitera. Men han är en ekonomisk charlatan, av ett slag som frodades i konservatismens äldre historia.