Ellertredubbla summansom polisen får varje år. Eller ta bort hela den statliga inkomstskatten. Eller tredubbla barnbidraget.
Detta är bara en illustration av hur mycket pengar som hade funnits till olika ändamål om Sverige hade haft en moms som är enhetlig och något högre än dagens normalnivå. Även utan den där extra höjningen från 25 procent till, säg, 30 handlar det om flera tiotals miljarder.
Oavsett vad man tycker om det totala skattetrycket bör momsen vara central i resonemanget. Det är generellt klokt att beskatta köp hårdare än i dag. För det första eftersom konkurrensen till följd av globaliseringen har sänkt priserna på så gott som alla varor i absoluta belopp elleri förhållande till reallöneökningarna. Det ekonomiska utrymme som hushållen har fått på detta sätt kan, via skatteförändringar, användas till annat – som sänkta inkomstskatter eller mer pengar till vården, omsorgen, skolan.
För det andra gör en förskjutning av tyngdpunkten från inkomstskatt till moms skatterna mindre känsliga för konjunkturer och en åldrande befolkning, då de beskattningsbara inkomsterna minskar.
För det tredje har de senaste årtiondenas avsteg för enhetlig moms i de allra flesta fall visat sig vara misslyckade sett till de motiv som har angetts. Matmomsen sänktes från 21 till 12 procent 1996 för att minska de inkomstskillnader som uppstod till följd av sänkt a-kassa och sjukpenning. Men bidragen höjdes igen efter två år medan 12-procentsmomsen på mat blev kvar.
Mervärdesskatteutredningen konstaterade 2005 att den lägre matmomsens omfördelning av inkomster till förmån för de ekonomiskt svagaste hushållen blev mycket liten. De som ökade sin köpkraft mest var medelinkomsttagare.
Samma sak med bokmomsen som sänktes 2002 från 25 till 6 procent. Böckerna blev billigare men läsandet, som visade sig vara okänsligt för bokpriser, breddades inte till nya grupper som det var tänkt. I stället blev skattesänkningen en gåva till dem som redan läste.
Utredningen angav statskassans förluster för alla avsteg från den 25-procentiga momsen till 30 miljarder kronor netto. Omräknat till dagens penningvärde, med hänsyn tagen till befolkningsökning och med tillägg av ytterligare momssänkningar, främst på restaurangbesök, blir det ytterligare ett antal miljarder.
Men utredningar är en sak. Dagspolitiken tar sällan sådana helhetsgrepp. Opinioner, särintressen, behov av profilering, politiska låsningar och förhandlingar mellan motstridiga viljor för skattepolitiken in på smala stigar som ibland leder rätt men lika ofta vilse. Därför behövs återkommande, politiskt breda skattereformer. Nästa måste innehålla en hög, enhetlig moms.