Det handlar om hur många gymnasieelever som tar studenten efter tre års studier samt utvecklingen på arbetsmarknaden 2019-2020.
Två saker som delvis hänger ihop.
För det som bromsar svensk tillväxt är inte att efterfrågan är svag. Tvärtom pågår verksamheterna för fullt i fabrikerna, på hotellen, restaurangerna och inom tjänste- och transportsektorn, och det gäller inte bara i storstäderna, utan i samtliga län.
Men situationen kunde ha varit ännu bättre. Andelen arbetsgivare som har upplevt brist på arbetskraft i samband med rekryteringar var i höstas strax över 37 procent i privat sektor och 61 procent i offentlig. I Sörmland gick det ännu trögare, med 40 respektive 70 procent.
Det handlar framför allt om att det är svårt att få tag på personal till skolan, vården, omsorgen, byggsektorn, tjänstesektorn, industrin och jord- och skogsbruk.
Men trots den höga efterfrågan har Sverige över 6 procents arbetslöshet, vilket kan verka konstigt. Orsaken är att det är ett gap mellan vad arbetsgivarna behöver och majoriteten av de arbetssökande kan erbjuda, eftersom många saknar gymnasieutbildning.
Missmatchen kan lösas på två sätt. Fler som börjar gymnasiet kan få hjälp att klara studierna. Enligt Skolverkets sammanställning, som offentliggjordes på onsdagen, ökar visserligen andelen elever som får sin gymnasieexamen inom tre år, men det är fortfarande 23,9 procent som inte får det och i Sörmland är siffran 25,0.
Den andra lösningen är att satsa på vuxenutbildning, så att de som har hoppat av gymnasiet eller flyttat hit som vuxna med enbart grundutbildning kan studera för att möta arbetsgivarnas behov, vilket kommer att vara avgörande för om Sverige ska stå sig i den internationella konkurrensen. Enligt Arbetsförmedlingen finns det mycket som tyder på att de nyttjade arbetskraftsresurserna bland inrikes födda ligger nära det potentiella taket och sysselsättningsökningen under 2019 och 2020 kommer till 80 procent att ske bland utrikes födda.
Men, och det är Arbetsförmedlingen noga med att skriva: Även om utbildning är den främsta insatsen för att förbättra matchningen mellan arbetslösa och lediga arbeten räcker det inte, eftersom alla med kort utbildning varken kan eller vill studera. Därför kommer det att finnas ett ökat behov av jobb för lågutbildade, och här slår Arbetsförmedlingen dels ett slag för subventionerade anställningar, dels för ett ökat antal reguljära jobb med lägre utbildningskrav, så att trösklarna för att komma in på arbetsmarknaden sänks.
När vi väl har en ny regering på Rosenbad, bör det växande behovet av arbetskraft stå högst upp på dagordningen. Det håller inte att orderböckerna är överfulla, samtidigt som människor sitter sysslolösa.